Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnen i kläm när fritidshemmens grupper växer

På fritidshemmen ökar antalet barn medan personalen blir färre. Det är en tydlig utveckling över hela landet. - Det har pågått länge och det här är inget som lärarförbundet accepterar. Kommunerna tar inte sitt ansvar, säger Marie Sedvall-Bergsten, utredare på lärarförbundet.

Annons
Personaltäthet och barngrupper diskuteras ständigt inom skola och förskola men situationen på fritidshemmen har hamnat i skuggan. I de flesta kommuner har antalet barn per anställd ökat markant.
Skollagen säger att kommuner ska erbjuda fritidsverksamhet. Väntetiden på en plats ska inte vara längre än tre månader. Lagen innehåller även en paragraf om kvalitén på verksamheten. Barngrupperna ska ha lämplig storlek, personalen ska ha utbildning och erfarenhet så att barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Verksamheten ska även utgå från varje barns behov.
- Kommunerna har prioriterat tillgängligheten framför kvalitén, säger Marie Sedvall-Bergsten.

Årlig översyn krävs
Hon tycker dock inte att en hårdare lagstiftning är rätt väg att gå. Det går inte att ange exakt hur stora grupperna ska vara i lagen. Det här är något som varje kommun behöver se över årligen. Barnens behov skiftar från år till år. Lokaler, personalens kompetens och hur skolan och fritidsverksamheten kan samverka spelar in.
- Det måste finnas en dialog mellan beslutsfattarna och personalen, säger Marie Sedvall-Bergsten.
Det borde inte vara någon skillnad på fritidshemmens kvalité, men det är det. Kvalitén skiftar stort beroende på var man bor.
Det finns fritidspersonal som beskriver en arbetsplats där kaos råder, barnen känner sig otrygga och konflikter uppstår lätt.
- På en del ställen handlar det mest om barnpassning, att se till att barnen får mellanmål och att de inte slår sig, säger Marie Sedvall-Bergsten.
Arbetssituationen har blivit pressad och frustrationen över att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter växer.

Läroplan
Läroplanen gäller även för fritidshem och ska tillämpas så långt det är möjligt.
Omkring hälften av personalen har en pedagogisk högskoleutbildning. Vid fristående skolor ser i genomsnitt situationen ännu värre ut. Där är endast omkring 30 procent högskoleutbildade.
- Det krävs högskoleutbildad personal för att kunna förstå och tillämpa läroplanen, säger Marie Sedvall-Bergsten.
Det är inte vanligt att kommuner satsar på att vidarebilda barnskötare till fritidspedagoger. Fritidspedagogerna ingår inte alls i varken lärarlyftet eller förskolelyftet där lärarna får möjlighet att skaffa sig fortbildning genom riktade statsbidrag. Fritidspedagogerna omfattas enbart om de också undervisar.
Fritidsverksamheten missgynnades även när staten satsade på att öka personaltätheten inom skola och förskola.
Marie Sedvall-Bergsten menar att kommunerna måste handla nu för att öka personaltätheten. Om tiden på fritids upplevs som otrygg påverkar det barnets hela skolsituation. Det är också viktigt att situationen förändras för att kunna behålla fritidspedagogerna inom yrket.

ANNA AHN…R
Nyhetsbyrån NA Media
namedia@na.se

Mer läsning

Annons