Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anita Näsberg: Nu är det färdigkånkat, eller....?

Annons

Jag fick två tiolitersdunkar av chefredaktören i slutet av november. De märktes upp med ”hemkört” och uppdraget var kort och koncist - ta med vatten till redaktionen.

Nu är det färdigkånkat, men jag tror ändå att mina arbetskamrater kommer att sakna vattnet från Bräcke. För vi har gott vatten, något som faktiskt vi som bor där lärt oss att uppskatta under denna tid.

Att det skulle kunna vara fel på Östersunds vatten togs emot med viss skepsis hos ansvariga i början. De skulle i stället bevisa för smittskyddet att så inte var fallet.

”Vi letar efter höstacken som vi ska hitta nålen i”, uttryckte sig miljöchefen Jari Hiltula och hoppades inom kort kunna utesluta vattnet.

Det var den 26 november som uppmaningen kom till Östersundsborna: "koka dricksvattnet”.

Orsaken var att smittskyddsenheten på sjukhuset under den senaste månaden hade fått in rapporter om att människor insjuknat i svår magsjuka.

Samtliga hade parasiten Cryptosporidium och smittskyddsläkaren Micael Widerström kontaktade Östersunds kommun då han misstänkte att parasiten fanns i vattnet.

Nästa dag, lördagen den 27 november, gjorde vi reportage om hur provtagningarna gick till och åter igen lugnande besked ”vi tror inte det är vattnet”.

Samma kväll var det presskonferens på sjukhuset. Då uppskattade Micael Widerström att 3 000 till 9 000 personer kunde vara smittade.

Efter det fylldes det närmaste dygnets alla timmar med arbete och bevakning av detta för Östersund så kritiska läge.

Miljöchefen Jari Hiltula och va-chefen Rickard Jonson var fortfarande skeptiska. Men nu hade smittskyddet tagit över och det var bara att gilla läget.

Prover skulle nu tas för att utesluta vattnet som smittkällan, resten vet vi. Vattnet var boven.

Nu har vatten kokats och i vanliga vardagssamtal berättar man för varandra om vattniga diaréer, buksmärtor och illamående.

Flaskvatten har sålts som aldrig förr och det börjar bli det normala. Nu ska alla ledningar vara genomspolade, klorhalten ska så sakta minskas och kranvattnet kan drickas igen.

För flera år sedan gjorde jag en reportageresa till Sundsvall där experter samlats till vattenprovning. Vattnet serverades i vinglas och proceduren var som vid vinprovning. Det sattes betyg utifrån smak och doft, bästa vattnet blev att jämföra med ett riktigt gott årgångsvin.

En undran är hur vattnet från Östersund skulle ligga till i en sådan tävling i dag? Jag tror faktiskt att kranvattnet från Bräcke skulle klassas som ett hyggligt Riojavin, exempelvis ett Campillo Grand reserva från 1987.

Nåväl, att kunna glädja mina arbetskamrater med något så enkelt som rent vatten kommer jag att sakna - men de kanske ändå känner skillnad i smak så jag fortfarande får komma med dunkarna med ”Grand reserva vatten”.

Mer läsning

Annons