Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolorna i Ytterån och Västbygden fick ingen nåd

/
  • Debatten och de många frågorna från allmänheten gjorde att mötet, där bara en fråga skulle avgöras, tog över fyra timmar.
  • Efter beslutet om skolnedläggningarna var Henrik Lindsjö mycket oroad          över det sätt som Krokoms kommun styrs på. ”Det är helt jävla bedrövligt ur ett demokratiskt perspektiv”.  Foto: Håkan Luthman

De styrande i Krokoms kommun beslutade i går att lägga ner skolorna i Ytterån och Västbygden. Men beslutet fattades med minsta möjliga marginal.

Annons

Ett 30-tal engagerade kommunmedborgare hade sökt sig till Trångsvikens bygdegård för att vara med när ett extrainsatt kommunfullmäktige skulle fatta beslut om nästa års budget. En budget som bland annat innebär att de båda skolorna i Västbygden och Ytterån läggs ner.

Fullmäktige i Krokom har tidigare försökt fatta ett beslut om nästa års budget men förslaget att lägga ner skolorna har stött på stora protester från en engagerad befolkning och den politiska oppositionen. Det har lett till att beslutet skjutits upp och att fullmäktige därför tvingades hålla ett extra möte för att hinna anta en budget innan året är slut.

Även den här gången blev det en lång och tuff debatt. Först efter drygt fyra timmar kom avgörandet. Med endast en rösts övervikt fick majoritetens förslag gehör. När det gällde skolorna hamnade röstsiffrorna på 23 mot 22.

Beslutet innebär i praktiken att de elever som går i Västbygdens skola får åka till Hovs skola åtta kilometer bort och att eleverna i Ytteråns skola får åka till skolan i Nälden, fem kilometer därifrån. Beslutet gäller från och med höstterminen nästa år.

Anledningen att skolorna ska läggas ner är att kommunen vill spara pengar och effektivisera skolverksamheten de kommande åren.

Anne Catrine Hedman (Kd) var en av de politiker som röstade för en skolnedläggning. Hon konstaterar att kommunen måste minska sina kostnader de kommande åren och att det krävs åtgärder för att det ska kunna ske. För skolans del så är hon övertygad om att en nedläggning av de båda skolorna i Västbygden och Ytterån är den bästa lösningen.

– Vi har en överkapacitet av skolyta per elev och vi föredrar en skolförtätning framför att behöva dra ner på personalstyrkan.

Hon säger också att eleverna i Krokoms kommun har betydligt större ytor i skolan än riksgenomsnittet. Enligt en sammanställning som presenterades på kommunfullmäktige så har genomsnittseleven i Sverige 18 kvadratmeter medan eleverna i Krokoms skolor har 25 kvadratmeter i genomsnitt.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet samt en centerpartist röstade för att skolorna skulle få vara kvar.

– Vi går in med ett förslag som räddar skolorna i Västbygden och Ytterån. Samtliga skolor blir alltså kvar i kommunen, sade Rolf Lilja (S).

Oppositionens förslag gick ut på att använda en del av de 10,8 miljoner kronor som Krokom fått i statligt stöd för att använda under 2010. Majoriteten beslutade i stället att de statliga pengarna ska spridas över en treårsperiod för att stärka bland annat skolverksamheten.

Mer läsning

Annons