Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höga klackar, närhet och en sparktur

/
  • Sven Eriksson från Sollefteå började dansa tango av en slump. Han lärde känna en man, som tvingats fly från land till land, var nära att blev avrättad, för att till slut hamna på samma arbetsplats som Svens fru. På den vägen är det.
  • Brita Bromée från Klövsjö och Anders Eriksson från Östersund.
  • Birger Hanvåg och Torill Ellingsen koncentrerar sig på att hålla ordning på ballongen.
  • Den argentinska tangon utvecklades i Argentina och Uruguay under sent 1800-tal av en blandning av människor med olika ursprung. 1910 hade dansen                spridit sig till Paris och därifrån utvecklades den europeiska tangon. ”Argentinsk tango är bara en social dans och man tävlar aldrig i det. Men det gör man i den europeiska tangon”, säger Bertil Eriksson.
  • Skorna är viktiga i tango men klackhöjden varierar.
  • Tangojamt gör allt för att underlätta för deltagarna. Förutom nya deltagare vill föreningen gärna att deltagarna ska återkomma på kommande arrangemang. ” Vi hjälper till att ordna boende och berätta hur man kan ta sig till och från Ås och andra ställen här runt omkring. Vi har också boende hemma hos en tangofamilj. Det gör ju att vi kanske också har någonstans att bo när vi åker bort för att dansa”, säger Bertil Eriksson, festivalgeneral.
  • I ett av tricken för att få till det, som pedagogerna använder under kursen, är en ballong ett viktigt hjälpmedel.
  • Som extra krydda hade den tangodansade skulptören Edwin Böck gjort ett dansande par i snö utanför föreningshuset.

Luften är varm av koncentration och samtidigt lätt av glädje. Paren flyter fram över dansgolvet. På föreningshuset i Ås är det argentinsk tango som gäller.

Annons

I argentinsk tango är det närhet och fokus på varandra som är nummer ett berättar Bertil Eriksson, festivalgeneral. Det är föreningen Tangojamt som står för arrangemanget.

På dagtid hålls kurser och på kvällarna är det Milonga, en festlig danstillställning, som gäller. Tangofestivalen med vintertema arrangeras för 16:e gången.

Sven Eriksson från Sollefteå är med på kursen, tidigare år har han bara kommit under kvällstid för att delta i danserna. Han har dansat tango i sex-sju år.

Historien om hur han började är lång men han berättar den korta varianten om hur en tangodansade man från Uruguay hamnade i Sollefteå och fick Sven Eriksson att börja dansa.

– Han var röntgensjuksköterska. Det var också min fru också och de jobbade tillsammans. Han tvingades fly till Argentina och sedan till Chile, säger Sven Eriksson.

Där var det militärkupp och mannen höll på att bli avrättad. Han lyckades i stället ta sig till Sverige och till Sollefteå. Mannen från Uruguay ville dansa tango. Så blev det, och Sven Eriksson hakade på.

Ute på dansgolvet börjar de blåsa upp ballonger. Paren klämmer sedan ihop ballongen mellan sig och dansar vidare. Det är en av övningarna som tangopedagogerna Paul Utter och Maria Ingstad, från Malmö, har med i kursen.

Flera av övningarna går ut på att paren ska bli samspelta, fånga känslan och ”kompa” bra ihop. Ballongen får inte tryckas i hop för hårt, då vet alla vad som händer, den får inte heller hållas så löst att det ramlar bort.

Ute i foajén kommer Ann-Charlotte Kronström, från Sundbyberg, in med rosiga kinder. Hon är en av stamgästerna under vinterfestivalen.

– Jag har varit ute på en 40 minuter lång sparktur och fotograferat Oviksfjällen. Det är faktiskt väldigt bra tangoträning att åka spark, säger hon.

Balansträning är ett exempel.

Mer läsning

Annons