Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fåglarna märks på Rödön

/
  • Thomas Holmberg tittar efter om fågeln ruggar genom att räkna vingpennorna.
  • Pelle Eriksson är med sina 12 år yngst i Jämtlands ornitologiska förening. I går var han med på ringmärkningen vid Vike på Rödön. ”Jag har gillat djur så länge jag minns och särskilt fåglar”, säger han och visar upp en nymärkt rödvingetrast. Foto: Jan Andersson
  • Thomas Holmberg var med och bildade Jämtland ornitologiska förening för 30 år sedan. Nu har man cirka 350 medlemmar.
  • Den här talgoxen har just blivit vägd och ringmärkt. Alla uppgifter om den blir införda i en bok. Nu väntar friheten.Näten, som är svåra att se, ska sitta uppe lika länge varje gång. En gång i haltimmen Vittjar Thomas Holmberg maskorna så att ingen fågel ska behöva sitta fast länge.
  • Connie Regnersen är veterinär till yrket men har fåglar som hobby. ”Den här blåmesen hade trasslat in sig rejält i nätet, men jag ska nog få loss den utan att den skadas”, säger hon.

Det nästan osynliga nätet vajar i vinden och här och där sitter en fågel fast i maskorna. Det kan vara en björktrast, trädgårdssångare, gulsparv eller blåmes. När fågeln fått en ring om foten och blivit vägd så släpps den tillbaks till friheten.

Annons

Det blåser kraftigt från Storsjön och det går vita gäss på vågorna. På den röda timmerväggen hänger små påsar med nyss infångade fåglar av olika arter. Vid ett bord sitter distriktsläkaren och ornitologen Thomas Holmberg med sin medhjälpare Pelle Eriksson, 12 år, och skriver statistik för varje infångad fågel.

Det är Jämtlands ornitologiska förening som håller på med sin årliga ringmärkning av fåglar. Rödön är ett av föreningens två märkningställen. Handöl västra Jämtland är det andra.

– Vi sätter upp tio nät sammanlagt och har dem uppe i sex timmar, berättar Thomas Holmberg. En gång i halvtimmen kollar vi om några fåglar har fastnat.

När Länstidningen hälsar på har de just vittjat näten och i påsarna finns bland annat en talgoxe, en rödvingetrast och några bofinkar.

– Vi ringmärker tio gånger varje sommar här på Rödön och näten sitter uppe på samma ställe och under lika lång tid. Sedan kan vi jämföra år från år om fåglarna minskar eller ökar sitt antal. Vi ser också om vikten på fåglarna är den rätta. Även fågelns kön noteras.

Thomas tar fram rödvingetrasten ur sin påse och börjar med att ringmärka den. På en liten ring runt benet står numret 3550905, som visar var den är märkt och vart man ska höra av sig om man hittar fågeln.

– Ibland fastnar det fåglar som vi märkt tidigare, det beror på att fåglarna är mycket stationära och inte flyttar på sig så mycket under sin sommarvistelse här i länet.

Pelle Eriksson skriver noggrant ner alla uppgifterna för varje fågel. Han är den yngsta medlemmen av de cirka 350 som finns med i föreningen.

– Jag har varit intresserad av djur så länge jag kan minnas och särskilt fåglar, säger han.

Pelle har en egen kryssningsbok där han gör ett kryss för varje ny art han upptäcker. Just nu har han sett 112 olika fåglar.

– Den mest sällsynta är en taigatrast, den kommer ursprungligen från Ryssland, men jag såg den hemma på Frösön.

Några 100 meter västerut på Rödön har en annan medlem från föreningen, Connie Regnersen, satt upp sina nät.

Hon är veterinär till yrket och har fåglar som sin hobby. När vi kommer till henne försöker hon få loss en blåmes från nätet.

Det händer någon gång att en del fåglar fastnar så illa att de dör Det är tråkigt men går inte att göra något åt, säger hon.

Men den lilla blåmesen gick att få loss utan skador och fick åka i sin säck till märkningsbordet.

Thomas Holmberg berättar att dödligheten bland småfåglar är 50 procent och att det är rovfåglar som gör den största skadan.

– Men många går också åt under flytten till södra Europa och Afrika. Det är 90 procent av småfåglarna som ger sig av söderut varje höst.

Vilken är den mest sällsynta fågel ni har fångat i näten?

– För något år sedan fastnade en hel familj stjärtmesar. De är mycket sällsynta och det har bara hänt en gång.

Thomas Holmberg berättar också att ringmärkningen är helt ideell och att medlemmarna i föreningen inte får någon ersättning för jobbet.

– Vi gör det här för eget intresse. Fåglar är det bästa vi vet, skrattar han.

Mer läsning

Annons