Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sydsamer får språklig hjälp från Norge

/
  • David Jonasson ser en renässans för de samiska språken och tror att rättstavningsverktyget blir ett led i detta.

Nu har arbetet med att skapa ett rättstavningsverktyg för sydsamiska påbörjats.
Men Sverige är inte med och finansierar projektet utan det får Norge göra ensamma. Den sydsamiska språkvetaren sitter däremot i Östersund.

Annons
– Det är som natt och dag mellan Norge och Sverige när det gäller hur de samiska frågorna prioriteras. Norge ligger tio år före, säger David Jonasson, sydsamisk lingvist som arbetar med projektet och sitter inhyrd i Gaaltjes lokaler i Östersund.
Rättstavningsverktyget ska vara färdigt att spridas år 2010 och med hjälp av det ska man kunna se stavfelen när man skriver på sydsamiska på datorn, precis som man i dag kan få sin svenska, norska eller engelska rättad.
Bakom projektet som heter Divvun, står norska Sametinget och universitetet i Tromsö. Divvun har tidigare utvecklat ett rättstavningsverktyg till nord- och sydsamiska och inte heller då fanns Sverige med bland finansiärerna.
– Jag vet inte exakt varför vi inte finns med, men vi har ju inte lika mycket resurser som norska Sametinget, säger Aina Negga, avdelningschef för språk- kultur och informationscentrum på svenska Sametinget.
Eftersom landsgränsen inte har någon betydelse för språket så är den färdiga produkten lika viktig för svenska samer som för norska. Programmet ska fungera i Windows, Mac OS X och Open office och vara gratis för alla som vill ha det.
– Vi hoppas att det ska locka till sig fler användare än de som jobbar med språket. Det kan till exempel bli ett värdefullt hjälpmedel för dem som vill kunna hjälpa barnen med läxorna men inte själv läst sydsamiska i skolan, säger David Jonasson.
Det första skedet, som David Jonasson arbetar med, är att samla in alla sydsamiska texter som går att finna och skapa en grund för de programmerare och språkteknologer som sedan för in det i dataprogrammet. Även om sydsamiskan talats sedan urminnes tider så var det först för ungefär 40 år sedan som det grammatiska skriftspråket utvecklades.
– Sydsamiskan höll på att försvinna på bara en generation. Det var inte fråga om en naturlig språkdöd utan snarare språkmord. Men nu vänder det, det finns ett sug bland unga att återerövra sitt språk. Det är ju starkt kopplat till identiteten och frågan har lyfts i samband med de mänskliga rättigheterna, säger David Jonasson.

Mer läsning

Annons