Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omdiskuterade renbeteskonventionen färdigförhandlad

/
  • ”Det jag tycker är bra med det förslag som nu presenterats är att det tack vare den myndighet som ska inrättas finns möjlighet till lösningar på lokal nivå”, säger Ingwar Åhrén.Foto: Elisabet Öhrnell

I tolv år har Norge och Sverige försökt komma överens om en ny renbeteskonvention. I går presenterade länderna huvudbestämmelserna för hur renskötseln ska fungera över gränserna.

Annons

Konventionen, förslaget till en överenskommelse, innehåller sju kapitel med information om hur renskötseln ska fungera i stort.

Till konventionen finns också två bilagor som reglerar i detalj vilka områden som får användas för renbete.

24 av dessa områden ligger i Norge och 16 av dem i Sverige. Dessutom finns två gemensamma betesområden vid riksgränsen.

I konventionen föreslås också att två nya gemensamma myndigheter inrättas. Tanken är att myndigheterna bland annat ska fungera som en slags domstol där lokala tvister ska kunna lösas.

Ingwar Åhrén är verksamhetschef på Gaaltije, sydsamisk kulturcentrum, i Östersund. Han ser både för- och nackdelar med den konvention som arbetats fram.

– Det finns både ris och ros med konventionen, säger han.

– Det jag tycker är bra med det förslag som nu presenterats är att det tackvare den myndighet som ska inrättas finns möjlighet till lösningar på lokal nivå. Tidigare var det stopp i tvistefrågor med hänvisning till den gemensamma överenskommelsen.

Hård kritik mot förhandlingsarbetet har under de tre senaste åren framförts i både Norge och Sverige. Renägarna i Norge har uttryckt sitt missnöje över de områden som de har blivit tilldelade på den svenska sidan.

Och svenska samer, framför allt från områdena norr om Torneträsk, anser att de borde få tillbaka områden som de förlorade i och med den senaste konventionen.

Det förslag till överrenskommelse som nu ska behandlas av Sveriges riksdag och stortinget i Norge har tagit tid att arbeta fram. Den renbeteskonvention som slöts 1972 upphörde att gälla 2005. Det förberedande arbetet till den konvention som nu ligger klart påbörjades redan 1997.

Konventionen träder i kraft när den har godkänts av de båda länderna. Konventionen ska gälla i 30 år, med förlängning i tioårsperioder om den inte sägs upp.

– Jag kommer under våren att träffa min norske kollega för att underteckna den framförhandlade konventionen, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.

Mer läsning

Annons