Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Visar på det ointresse som finns centralt för de här frågorna”

/
  • Statsmakterna måste få upp ögonen för hur förödande det är för landsbygden när den ena myndigheten inte vet vad en andra gör, säger Åke Edin, fd Glesbygdsdelegatinens ordförande från Bräcke.

– Regeringens strategidokument för Sveriges landsbygder är en upprepning med ord staplade på varandra. Det är en stor besvikelse.
– Det visar på det ointresse som finns centralt för de här frågorna.
Ja, mycket känns igen. Det är 20-30 år sedan dåvarande Glesbygdsdelegationen med Åke Edin i spetsen formulerade ett ungefär likalydande dokument.

Annons

Det var då Åke Edin stod på barrikaderna och slogs för att gles- och landsbygderna skulle få en chans att överleva med nya, fräscha grepp. Över hela landet blev han känd som Mr Glesbygd.

– Jag tycker att skrivelsen är som gammal skämd skåpmat, det är ytterligare ett steg i acceptansen av den utarmning som sker, säger han fortfarande väldigt engagerad.

– Det är oroande hur lågmält, och näst intill försumbart, man hör något från den politiska nivån. Jag kan inte påminna mig något agerande på länge för att förbättra den regionala utvecklingen och landsbygdens situation.

Men han pekar ändå på agerandet från förre centerpartisten och arbetsmarknadsministern Börje Hörnlund, som på ett mycket kraftfullt sätt sa ifrån om det sabotage mot den kommunala skatteutjämningen som regeringen har genomfört på senare tid.

– Det borde vara en daglig debatt kring detta i vårt län i dessa tider med brist på pengar, problem och nedskärningar.

För Åke Edin menar att en stor orsak till detta är den försämring och utarmning som skett av det kommunala utjämningssystemet.

– Där är regeringen och statsmakterna som är ansvariga och jag förstås inte att inte fler politiker kan stå upp och klara ut att det är så.

Är politikerna ointresserade av landsbygdsfrågor?

– Jag tror inte att de är ointresserade, men de är osedvanligt lågmälda och ibland näst intill försvunna. De står inte på barrikaderna på ett sätt som jag skulle önska, de ska förmedla den folkopinion jag vet finns.

Vad skulle du vilja sett i dokumentet?

– Lite mer kraftfullt agerande från statsmakternas sida. Satsningar på infrastruktur som post och telefon, mackdöden som vi upplever, landhandeln som försvinner. Om infrastrukturen en gång är borta är den väldigt svår att få tillbaka.

Han pekar på att regeringen själv medverkar till att utarma glesbygden. Analyser visar att de avregleringar som skett inom det statliga området inte har främjat medborgarperspektivet.

Nu säger regeringen att

till de 35 beslutade miljarderna lägger man nu till 700 miljoner från 2010 för att möta framtida utmaningar i landsbygdsprogrammet. Ger det något?

– Här vänder man och vrider på gamla pengar som redan finns så till den grad att de slits ut innan de kommer till användning. Det är lika med de 35 miljarderna som de slår sig för bröstet för som redan fanns framme i ett underlag 2005-2006.

Kan det komma något bra ur dokumentet?

– Här finns visserligen ett förslag att man genom en statssekreterargrupp ska samordna insatserna inom regeringskansliet, det må vara ett bra förslag. Men det återstår att se om gruppen får några tänder att bita med.

Du sa på din tid att du ville att Glesbygdsmyndigheten skulle bli en blåslampa hos varje departement, tror du att det blir så nu?

– Verkligheten i dag är att Glesbygdsverket läggs ner, inte för att de gjort ett dåligt jobb utan för att det jobb de gjort och levererat till statsmakten har ställts i bokhyllan i Stockholm. Det har inte funnits någon mottagare och intresse.

Men mycket av Glesbygdsverkets material finns med i dokumentet för strategin för landsbygden.

– Ordrikt är det men var finns de konkreta förslagen och resurserna som tar tillvara på de möjligheter som finns.

Har det hänt något sedan du var mr Glesbygd?

– Det viktigaste som hänt de senaste 20–25 åren är att byarörelserna har växt, utvecklingsgrupper i bygderna tar tag i sin egen vardag. De har slagits för att motverka ytterligare försämring. Har inte dessa funnits har det varit oändligt mycket sämre. Det är det mest positiva, den oändliga kraft som finns i bygderna.

– Men det räcker inte med ett agerande underifrån, det måste stimuleras med strategiska insatser från centralmakten och det har det varit brist på.

Mer läsning

Annons