Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Företag i länet nobbar jobb för miljarder

/
  • Företagarnas regionchef Åsa Bergström-Schahine, Ulrica Dyrke, Företagarnas jurist, Thomas Karlsson, länets kommuners upphandlingschef, och Fredric Kilander, Jämtlands Läns Landstings upphandoingschef träffade näringslivet i offentliga upphandlingsfrågor. Foto: Ingvar Ericsson

Länets åtta kommuner köper tillsammans med landstinget varor och tjänster för sammanlagt två miljarder kronor per år. Allt färre företag vill vara med och slåss om dessa pengar!

Annons

Huruvida det är på grund av byråkratiskt krångel eller allmän uppgivenhet inför upphandlingslagstiftningen skall vara osagt.

Dock har det vikande intresset för att lägga in anbud lett till att både länets kommuners gemensamma upphandlingsbyrå och landstinget tillsammans med Företagarna startat en charmoffensiv för att förmå länets näringsliv att lämna anbud.

– Vi är en ansenlig kund som efterfrågar ett mycket brett sortiment av både tjänster och varor, i princip det mesta som finns på marknaden, säger Thomas Karlsson, länets kommuners upphandlingschef.

– Vid förra upphandlingen av livsmedel hade vi runt 25 företag som tog ut förfrågningsunderlag.

– Vi fick fem anbud…!

På måndagen arrangerades ett möte på Jämtkrogen i Bräcke där ett 20-tal företagare från en stor del av länet deltog för att lyssna på Thomas Karlsson tillsammans med Ulrica Dyrke, Företagarnas expert inom konkurrens och offentlig upphandling, och Fredric Kilander, landstingets upphandlingschef.

Länets samtliga åtta kommuner ligger i dag under upphandlingskontorets paraply.

Östersunds kommun handlar för för en miljard miljard kronor per år, ett jämföras med Bräcke kommun där motsvarande siffra är 120 miljoner.

Jämtlands läns landsting upphandlar för 900 miljoner kronor i externa volymer varje år.

Att göra affärer med kommuner och landsting är förvisso mera komplicerat än vanliga affärer.

Dessa offentliga verksamheter är styrda av ett tungt lagligt regelverk där man har att ta hänsyn till en rad faktorer som annars inte har någon betydelse.

En fråga som ställdes under måndagens möte handlade om huruvida köparna tar reda på om produkter är tillverkade av till exempel barnarbetare.

– Vi har en ambition att ta reda på sånt, men vi har ingen resebudget som tillåter den sortens undersökningar, säger Thomas Karlsson.

– Vi får uppföljningsproblem, och vi får inte ställa krav och sedan strunta i uppföljningen.

– Det torde leda till att den som kryssar i formuläret på rätt ställe kan få affären på felaktiga grunder.

Thomas Karlsson konstaterar att det hela tiden tillförs nya bestämmelser kring upphandling.

– Detta är jobbigt för oss och det måste vara jättejobbigt för småföretagare som måste sätta sig in i reglerna för att kunna delta i budgivningarna.

De kommunala upphandlarna finns kvar som ett komplement till länets centrala upphandlingskontor.

– Det centrala kontoret med dess tillhörande politiskt sammansatt styrda nämnd - för övrigt det enda enda kontoret i landet med den sortens ledning - sköter gemensamma ramavtal inom ett antal områden.

– De lokala, kommunala upphandlarna svarar för kommunernas egna, mera specifika affärer.

Mer läsning

Annons