Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varroakvalstret: Smittan når allt närmare länet

/
  • KG Jirdén granskar varje vaxkaka grundligt i jakten på drottningen.
  • I vaxkakans celler lägger drottningen sina ägg. Det är också där som arbetsbina placerar honungen.
  • Innan KG Jirdén inleder arbetet med att dela bisamhället tänder han eld på torkad Renfana. Röken från växterna använder han sedan för att få bina att på ett ungefär röra sig dit han vill.
  • När drottningen har tillräckligt med bin för att börja bygga upp samhället igen stänger KG lådan, låter bina lugna ner sig en aning och flyttar sedan kupan till en ny plats för att därefter sälja samhället vidare. ”Minst fyra kilometer måste kupan flyttas så att bina inte flyger tillbaka till den gamla kupan”, säger biodlaren KG Jirdén.

Förra året nådde varroakvalstret Sundsvall. Men de jämtländska biodlarna har hittills varit förskonade från den fruktade parasiten. – Om smittan når länet blir vi aldrig av med den, säger biodlaren KG Jirdén.

Annons

Varroakvalstret har satt skräck i biodlare i Europa en längre tid. Den röda lilla parasiten sprider virus bland bina och om inte Varroan bekämpas kan ett helt bisamhälle slås ut inom ett par år.

I Sverige har den fruktade parasiten hållit sig i de södra delarna, samt i Norrbotten, men har nu sakta men säkert börjat sprida sig till resten av landet.

Kvalstren sprids dels genom att oförsiktiga biodlare flyttar samhällen, dels genom att kvalstren följer med timmertransporter eller liknande och därefter får fäste på ny ort.

I fjol nådde smittan Sundsvall.

Men de omkring 130 biodlarna i Jämtlands län har än så länge varit förskonade från Varroa.

– Det vi är mest rädda för är att någon ouppmärksam hobbyodlare, som inte vet att det är otillåtet att flytta kupor eller utrustning hur som helst, ska ta in en smittad kupa till länet, säger biodlaren KG Jirdén i Oviken.

– Om ett kvalstersmittat samhälle kommer hit tar det inte lång tid innan parasiten sprider sig, fortsätter han.

När LT besöker KG Jirdén och hans omkring 400 000 bin är han i fullgång med att dela ett av sina nio bisamhällen. Det är nödvändigt för att drottningen ska få mer utrymme att lägga ägg och för att kunna sälja samhällen vidare.

– En biodlare som flyttat hit kunde inte ta mig sig sina bin hit eftersom det inte är tillåtet, men vill gärna fortsätta sin verksamhet. Han ska få köpa det här samhället, berättar KG Jirdén.

Egentligen ska delningen av bisamhällen göras något tidigare på året, i slutet av maj eller i början av juni. Men det regniga vädret som plågade Jämtland under försommaren har gjort att KG Jirdén varit tvungen att flytta fram sin syssla ett par veckor.

– Om det kommer in fukt i kupan finns det risk för mögel.

Delningen av samhället är absolut ingenting för otåliga.

När KG öppnat bikupan går han metodiskt genom varje vaxkaka. Syftet är att hitta drottningen. Och det är ingen lätt match att känna igen henne bland alla tiotusentals bin.

– Drottningen är något större än de övriga, hon har större underkropp, upplyser KG Jirdén.

Det tar flera minuter att granska varje kaka. I bland får KG Jirdén använda sig av rökpustar för att få bina att skingra sig. Vid flera tillfällen tror sig LT:s reporter se drottningen i myllret av insekter, men varje gång tillbakavisar KG Jirdén påståendet.

– Det är en drönare, som i och för sig är något större än de övriga bina, men inte lika stor som drottningen, svarar han tålmodigt.

På den näst sista vaxkakan hittar KG Jirdén samhällets drottning. När han hittat henne stoppar han ner kakan med drottningen. Därefter fyller han på med fler bin genom att med hjälp av rök få dem att ”ramla ner” i den nya lådan.

– Det får absolut inte vara några snabba rörelser när man arbetar med bin. Om jag skulle skaka av bina från vaxkakan skulle de bli aggressiva, säger KG Jirdén.

När drottningen har tillräckligt med bin för att börja bygga upp samhället igen stänger han lådan, låter bina lugna ner sig en aning och flyttar sedan kupan till en ny plats för att därefter sälja samhället vidare.

I det gamla samhället har bina börjat bli oroliga eftersom de nu saknar drottning. När de upptäcker att de inte längre har en ledare börjar de arbeta för att få en ny drottning genom att mata upp ett antal larver med näringsrik fodersaft och bygga drottningceller.

Efter ett par veckor har samhället en ny drottning. Om det kläckts flera drottningar söker den förstfödda drottningen upp de övriga och försöker döda dem.

– Efter sin parningsflygning börjar hon lägga ägg och livet i bisamhället fortsätter som före delningen.

KG Jirdén började intressera sig för biodling redan under 80-talet, men det var först när han i början av 90-talet flyttade till Jämtland som han kunde göra verklighet av sitt intresse.

– Det är en mycket fascinerande hobby. Det är först och främst bina och deras sätt att arbeta som intresserar mig. Men också binas pollinering av växter fängslas jag av, säger han.

KG får ut omkring ett ton honung per år.

Mer läsning

Annons