Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här i Yttergärde blir koskiten till biogas

/
  • ”I framtiden hoppas vi kunna koppla biogasen till en motor som generar el, som vi kan sälja till elnätet”, säger Mats Gustafsson.
Foto: Ulrika Andersson
  • ”I framtiden hoppas vi kunna koppla biogasen till en motor som generar el, som vi kan sälja till elnätet”, säger Mats Gustafsson.Foto: Ulrika Andersson
  • ”Genom biogasproduktionen får vi även till bättre gödsel. Kvävet blir mer lättillgängligt för växterna”, säger Dan Gustafsson.Foto: Ulrika Andersson
  • I mitten av den stora gödselbehållaren bakom ladugården kommer biogasanläggningen stå. En del av behållaren kapslas in så det blir helt syrefritt kring koskiten. Sedan värms innehållet upp och metangas bildas.   Foto: Catarina Montell
  • ”När vi visste att vi kunde få statligt investeringsstöd för biogasanläggningar bestämde vi oss att slå till . Finanskrisen har dessutom gjort att materialkostnaden sjunkit. Vi fick ett bra pris på behållaren här bakom oss”, säger Mats och Dan Gustafsson, vars mjölkgård är bland de första i landet att satsa på biogas.  Foto: Ulrika Andersson
  • Till hösten kommer kossornas skit bli till biogas, som blir till värme på gården i Yttergärde.

Yttergärde lantbruk, strax söder om Oviken, blir en av de första mjölkgårdarna i landet som bygger en biogasanläggning. Till hösten kan koskit bli till värme på gården. Och dessutom blir gödslet effektivare.

Annons

Det blåste friska vindar över Yttergärde under onsdagen. Så friska att familjen Gustafssons planer på att lyfta på plats plåtbehållaren för den rötkammare som snart ska utveckla biogas får senareläggas.

– Men i september är tanken att vi ska kunna producera biogas här, säger Dan Gustafsson, som tillsammans med frun Eva och de tre barnen Mats, Åsa och Marie tillsammans driver lantbruket Yttergärde AB.

Det var för flera år sedan som tankarna på att förädla koskiten, som annars bara blir gödsel på åkrarna, till biogas startade. Tankarna har sedan fått gro, och under tiden har gården varit med i tre olika förstudier och projekt där en biogasanläggning har utretts.

Och nu har de skridit till handling.

– Det som avgjorde var att man kan få statligt investeringsstöd från jordbruksverket på 30 procent för en biogasanläggning. Det gör att man vågar, säger Dan och Mats.

Sedan räknade de lite på projektförslagen och insåg att de skulle hamna på en investering kring 1,5 miljon. Men i och med finanskrisen har priserna på material sjunkit markant. Och så lägger de ned en hel del arbete själva.

– Då siktar vi på att det blir en investering på en miljon, säger Dan.

Anläggningen, som placeras på den gamla gödselbehållaren bakom ladugården, kommer inte att se så märkvärdig ut. Den enda skillnaden är att gödselbehållaren till viss del kapslas in, så det blir helt syrefritt kring koskiten. När skiten sedan värms upp till 35–37 grader gynnas särskilda bakterier i skiten, och metangas bildas.

Gasen ska i ett första skede generera värme till den egna gården.

– I framtiden hoppas vi däremot kunna koppla biogasen till en motor som generar el, som vi kan sälja till elnätet, berättar Mats.

Men biogasproduktionen kommer inte bara att producera energi. Processen medför även att kvävet i gödslet blir mer lättillgängligt för växterna.

– Då kan vi kanske dra ned lite på konstgödsel, säger Dan.

Än så länge är familjen bland de första mjölkproducenterna i landet som förädlar kodyngan, och LRF planerar att följa utvecklingen för att visa andra intresserade hur en satsning går till.

Mer läsning

Annons