Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gösta vill få fler att prata om prostatacancer

/
  • Till helgen kommer dottern Marianne och hälsar på efter 45 års uppehåll. ”Trots att hon är nästan 46 år känner jag mig som en nybliven pappa. Det ska bli underbart att få träffa henne efter alla dess år”, säger Gösta. Foto: Sandra Högman
  • Att hämta post tillhör Gösta Olofssons dagliga rutin.

Gösta Olofsson från Svenstavik är en av alla de omkring 9 000 män som årligen drabbas av prostata­cancer. När läkarna i januari i fjol upptäckte cancern hade den spridit sig till skelettet och Göstas liv kommer därför inte att kunna räddas.

Till en början var Gösta beredd att ge upp, men via sin blogg på internet har Gösta hittat kraft och tröst att orka fortsätta kampen mot den dödliga sjukdomen.

LT har en tid följt Gösta och berättat om vardagen, hans behandlingar och tankarna kring liv och död. I dagens LT berättar Gösta om varför han valt att offentligt skildra sin sjukdom och konsekvenserna av den.

Annons

Det är inte bara LT som under det senaste halvåret uppmärksammat Gösta Olofsson från Svenstavik och hans kamp mot cancern. I radions populära program ”Karlavagnen” har Gösta medverkat vid tre tillfällen för att prata om sin sjukdom. Han har dessutom medverkat i lokal-tv två gånger. Och till våren blir det mer av Gösta i etern när P1-programmet ”Livet och döden” uppmärksammar hans situation.

– Jag har aldrig ångrat att jag ställt upp på en intervju. Till en början kunde jag vara lite nervös, men nu har jag vant mig, säger Gösta.

Med exponeringen på både sin blogg och i media hoppas Gösta Olofsson att han kan uppmärksamma prostatacancern, som han annars tycker är en sjukdom ingen vågar prata högt om.

– I tv, tidningar och radio hör man inte ofta om prostatacancer – i alla fall inte i samma utsträckning som bröstcancer. Om jag fick bestämma skulle det rapporteras betydligt mer om sjukdomen. Varför finns det egentligen inga galor till förmån för prostatadrabbade på samma sätt som det gör för bröstcancer, säger han.

Gösta Olofsson hoppas att han kan göra skillnad, och förhoppningsvis hjälpa och stödja andra i samma situation som han själv.

– Det är inte mängden som är viktig. Om jag kan hjälpa en eller två är det tillräckligt.

Just nu ligger Göstas fokus på att efter mer än 45 års uppehåll få återse sin dotter Marianne. Efter att ha fått lite hjälp på traven tog han kontakt med henne för någon månad sedan. Sedan dess har de pratats vid nästan varje dag och till helgen kommer Marianne och hennes make upp från Solna till Svenstavik för att hälsa på.

– Trots att hon är nästan 46 år känner jag mig som en nybliven pappa. Det ska bli underbart att få träffa henne efter alla dess år, säger Gösta.

Men innan det är dags för återföreningen väntar både droppbehandling och hormonimplantat.

– Jag hoppas att jag inte får så mycket biverkningar eftersom Marianne ska komma. Men det har jag inte fått tidigare, så det borde jag inte få nu heller, säger han.

Mer läsning

Annons