Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Räddningsmännen i Åre: Vi känner oss inte längre uppskattade

/
  • ”Oavsett vad man har för partistämpel i pannan så förväntar man sig att när man behöver hjälp – vid brand, i bilen eller var det är – att det ska komma någon, och att det ska vara lika över hela landet”, säger brandman Anette Backström. Bilden är från lastbilsbranden i Fäviken i maj i år. Foto: Elisabet Rydell-Janson

Åre kommuns sätt att hantera neddragningarna i räddningstjänsten bland annat i Storlien är en starkt bidragande orsak till att brandmannafacket Brandmännens riksförbund nu tar frågan till regeringen. Enligt facket har besparingsivern nu gått överstyr – det har gått så långt att kommunerna bryter mot lagen.

Annons

Så sent som i går skrev LT om drastiska nedskärningsförslag inom räddningstjänsten i Norra Jämtland. Bland annat skulle Näldens kår bestå av en räddningsman plus en bil. Men det är inte bara Jämtland som drabbas. I ekonomiska krisens spår drar sparkrav på räddningstjänsten som en löpeld över kommunerna och bland brandmännen växer missnöjet.

Brandmannafacket BRF menar att det gått så långt att lagen bryts. Förbundet har därför skickat ett skarpt formulerat öppet brev till regeringen.

Ombudsman Owe Fröjd, som undertecknat brevet, nämner Åre som en av de kommuner där kommunen rycker på axlarna åt brandmännens protester. Andra exempel är Malung, Stockholm och Pajala.

I Pajala har kommunen gjort om deltidsbrandkåren till värn, trots att brandmännen vägrar. Det gör att Pajala plötsligt står helt utan räddningstjänst.

– De vill att vi gör samma jobb som tidigare fast gratis, säger brandmännen.

Den situationen känns igen från Åre kommun där Storliens räddningsmän nu utsätts för exakt samma sak. Politikerna talar om att införa värn där om sommaren.

– Alla har gått och avvaktat beslutet i Pajala, för det blir ett slags prejudikat för hur alla andra kommuner ska bete sig, säger Anette Backström, som är facklig representant för BRF i Åres räddningstjänst.

Där har det mullrat i leden i flera år, alltsedan personalstyrkorna i Åre och Järpen skars ner och kommunen började sin demontering av Storliens deltidskår.

Alla besluten som tagits över deras huvuden har skapat ett negativt klimat inom räddningstjänsten, anser Åres kårchef Bengt Larsson. Han beskriver de senaste åren som ”bara bråk”, där glädjen och stoltheten över att vara brandman fått sig en rejäl törn.

– Strulet här i Åre är en del i att BRF nu går ut med det här i rikspressen, säger Anette Backström.

Åres brandmän anser att kommunen genat på tok för mycket i kurvorna när de gjort neddragningar. Det har bland annat slarvats med att anta handlingsplaner, trots att detta enligt lag ska ske vid varje mandatperiod.

Åre kommun har inte ens en uppdaterad skriftlig riskanalys, trots att detta är ett lagstadgat krav enligt lagen om skydd om olyckor.

I våras skrev brandmännen ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och beskrev alla nedskärningar och försämringar som de upplevde hade inträffat under de senaste tre–fyra åren.

– Det slog ner som en blixt från klar himmel, säger Anette Backström.

Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, har också haft invändningar mot Åre kommuns sätt att bedriva nedskärningar, men när besluten tagits ändå har inget hänt, menar Anette Backström.

Mer läsning

Annons