Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jättefågeln Camille sköter lyften av kraftledningsstolpar

/
  • Mellan varannan stolpresning återvänder helikoptern till parkeringen i Rundhögen. Där väntar mekanikerna som utför tankning och service. Drygt 2700 kronor i minuten kostar det att ha jätteinsekten Camille i luften.Foto: Elisabet Rydell-JansonDe amerikanska piloterna, Max Evans, Ohio, till vänster, och Travis Harrold, Oregon, är oerhört stolta över sin maskin. Den tredje piloten, österrikaren Hubert Heuberg, sitter kvar i cockpit.

Plötsligt dyker hon upp mellan trätopparna, som en jättelik knallorange flygmyra. Luften dallrar omkring henne av flygbränsleångor. Ljudet, det skär genom märg och ben.
Camille väcker uppståndelse var hon än kommer.

Annons

Andrepiloten Travis Harrold, från Oregon säger att det är två saker ”the Sky Crane” – luftkranen – är bra på: att föra oväsen och göra av med flygbränsle.

Fast mest låter det när hon landar eller står på marken. I luften är det inte så illa.

Mellan lyften återvänder Camille till en temporär bas – exempelvis parkeringen i Rundhögen eller i grustaget vid Sundet. Så fort hon landat kommer bolagets egna mekaniker och servicemän springande med tankslangar och verktyg.

Några klättrar uppför Camilles spretiga ben till motorerna på taket. Maskinen ska inspekteras och servas ofta, minst var sjätte flygtimme.

Stefan Larsson från Ostermans, helikopterbolaget som hyrt in the Sky Crane för Nealedningsbygget, står på marken och kommunicerar med piloterna via kommunikationsradio. Nealedningsbygget är det största jobb hans bolag har haft; förutom The Crane så har han också fyra mindre helikoptrar att hålla reda på – ibland sju. Så han har mycket att stå i.

Nu kommer också förstepiloten Max Evans ut och korsar parkeringen för att byta några ord med Stefan Larsson – in person. De får ta tillflykt in i en bil för att kunna prata. Den tredje piloten Hubert Heuberg från Österrike sitter kvar i cockpit.

– Vi har en del precisionsarbeten av den här typen, men oftast jobbar vi med stora bränder, i Grekland till exempel, säger Travis.

The Erickson Sky Crane S-64 drar till sig åskådare var den än landar och det märks att besättningen gillar uppmärksamheten, de är grymt stolta över sin maskin.

Så finns den i andra färger?

– För 23 miljoner dollar kan du få en rosa om du vill, svarar Travis.

Piloterna roterar och i dag är det Travis som sitter bakåtvänd inne i cockpit för att sköta precisionsarbetet med att få upp de cirka 30 meter höga, nio ton tunga kraftstolparna. Fort går det, drygt fem minuter per stolpe.

Normalt ska de hinna med 15 stolpar om dagen, men ett par dagar den gångna veckan har det blivit färre. Det oroar inte Stefan Larsson.

– Vi har ju maj på oss.

Max, Travis och Hubert däremot skulle jobba mer och fortare om de kunde. Gärna sju dagar i veckan istället för sex. De bor på hotell i Åre där nästan allt är stängt just nu och att familjerna är hundratals mil härifrån hjälper inte saken.

De får också vänta runt en hel del mellan lyften om dagarna eftersom arbetslagen på marken ofta inte är klara för dem.

Varför blir det så?

– Det vet vi inte, säger Max Evans.

Mer läsning

Annons