Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Järpenbor anklagar kommunen

/
  • Maria Kjellström anser att Åres kommunledning konstant undanhåller medborgarna viktig information i skolflyttfrågan.Foto: Elisabet Rydell-Janson

Motståndarna mot skolflytten från Järpen till Mörsil fortsätter att finna fel i Åre kommuns hantering av skolflytten till Mörsil. Nu anklagar de kommunledningen för att bryta mot offentlighetsprincipen genom att hemlighålla siffror och ritningar.

Annons

På tisdag träffas Åres kommunstyrelse och en av de viktigaste frågorna på dagordningen rör igångsättningstillstånd för om- och tillbyggnader på skolorna i Mörsil och Undersåker.

I Mörsil behöver skolan byggas ut för att ge plats till de cirka 150 nya elever som förr skulle ha gått högstadiet på Racklöfska skolan i Järpen, men som nu ska bussas till Mörsils skola, en mil österut.

I Undersåker handlar det om att bygga om och förbättra Stamgärdeskolans lokaler för både elever och personal.

Inför mötet har ks-ledamöterna fått ett beslutsunderlag bestående av ett tjänstemannaförslag på olika byggalternativ på skolorna, men utan vare sig kostnadsförslag eller ritningar - dessa ska delas ut till politikerna vid sittande bord.

– Skandalöst arbetssätt, anser Maria Kjellström, kontaktperson i den så kallade Föreningsalliansen i Järpen, som starkt kritiserat kommunledningens sätt att sköta skolbesluten från start.

De tycker att de konstant undanhållits relevant information om besluten och att kommunledningen totalt misslyckats med att visa vad man egentligen vinner på skolflytten.

Nu anser de att frågan missköts igen, i och med att politikerna i kommunstyrelsen, som ska besluta om igångsättningstillstånden på tisdag, inte får se vare sig relevanta ritningar eller kostnadsberäkningar förrän på själva mötet där beslutet ska fattas. Och tillhör man inte skaran kommunstyrelseledamöter så får man inte se siffrorna överhuvudtaget.

Föreningsalliansen frågar sig om inte detta är ett brott mot offentlighetsprincipens lagstiftning, som säger att beslutsunderlag ska offentliggöras i ”skälig tid” innan beslutsmötet, för att man som ledamot ska kunna sätta sig in i frågan.

– Man undanhåller alla utom de i ks materialet fram tills man har beslutat. Och de i ks får dessutom materialet först vid beslutande bord. Vi tycker det är väldigt märkligt, speciellt i en så stor och viktig fråga som man vet intresserar så många medborgare, säger Maria Kjellström.

Mer läsning

Annons