Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”För att rädda landets bönder måste vi höja priset på allt vi producerar”

Håkan Toresson, mjölkbonde i Mattmar, började i våras räkna på vad som hänt i böndernas plånböcker sedan avregleringen i början av 1990-talet.

– Kostnaderna för mjölkproduktion fram till årsskiftet 08/09 har stigit med 52,5 procent, säger han.

Annons

Han har räknat med alla kostnader en mjölkbonde har, allt från maskiner och gödning till el och diesel.

Under samma period har avräkningspriset, det pris bonden får för mjölken, sjunkit med 25 procent.

– För varje hundralapp i bondens ficka, från början av avregleringen, finns nu bara 25 kronor kvar, säger han.

Enligt honom fanns mellan 25000 och 26000 mjölkbönder i Sverige 1990. Nu finns under 6000 stycken.

– I Milkos område de senaste åtta åren har mer än 60 procent av mjölkbönderna lagt av.

Det talar sig tydliga språk menar Håkan Toresson.

– Nu måste svenska folket, LRF, handeln, politikerna, ja alla, bestämma sig för om ska vi ha ett jordbruk i Sverige eller inte.

Han motsätter sig satsningen på den extra kronan. Höjningen på landskapsmjölken är helt fel väg att gå och kommer inte att rädda några mjölkbönder, menar Håkan Toresson.

– Man har glömt allt annat vi tillverkar. Mjölken är bara en liten del. För att rädda landets bönder måste vi höja priset på allt vi producerar.

Enligt hans beräkningar ger den extra kronan på landskapsmjölken honom mellan 12–15 öre mer per liter mjölk i slutändan.

– Det räcker inte. Och nästa gång vi går till handeln och ber om höjda priser kommer de att hänvisa till att det är gjort i och med enkronan på landskapsmjölken.

– Om vi säger till handeln att höja allt så svarar nog handeln med att säga att de då måste köpa in allt från Tyskland, men vad kommer de svenska konsumenterna att säga då? Det tror jag inte man går med på.

Han efterfrågar ett större perspektiv i mjölk- och livsmedelsdebatten och i framtidens strategier.

– Vi blir fler och fler människor på jorden, men minskad åkerareal, färre livsmedelsproducenter och mindre vattentillgång, bland annat.

Att se det hela ur ett näringspolitiskt perspektiv är också en nödvändighet menar han.

– Om bönderna försvinner är det också många andra som blir utan jobb, veterinärer, de som sköter transporter, maskintillverkare, till exempel. Det handlar om många heltidstjänster, säger Håkan Toresson.

– Ska det svenska jordbruket räddas måste man öppna plånboken.

Mer läsning

Annons