Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bortglömd attraktion i förfall

/
  • Lars Jonsson framför ingången till krutkällaren. Vid jämna mellanrum får han och kollegan Henry Gråberg komma och städa upp, slå gräset och lyfta tillbaka nedrasade stenar. Foto: Elisabet Rydell-Janson
  • Från övre skansen har man en magnifik utsikt över Järpen. Den nedre skansen låg vid Järpströmmen, längst till höger i bild.
  • Murkrönet efter tornet förfaller mer och mer, både på grund av väder och vind och besökares klättringar. I utredningen föreslås åtgärder för att både stoppa förfallet och underlätta för besökare. Men det skulle kosta pengar.

I år finns det anledning att uppmärksamma Järpens skans lite extra. Bland annat är det 200 år sedan den förstördes av norrmännen och lika många år sedan kriget tog slut. Men skansen för en anonym tillvaro och vanhelgas ofta av nedskräpning och skadegörelse.

Annons

Tidigare i år var det full fyr i Bleckåsen när byn firade 200 år av fred. Senare i år kommer det att smälla rejält under nya festligheter uppe i Västerbotten, berättar Mikael Andersson, vars djupa intresse för militärhistoria är omvittnat i kommunhuset i Järpen där han jobbar som arkivarie.

I Duvedsbyn pågår utgrävningar av Duveds skans, de årliga bygdespelet i närheten engagerar hela Duved och Karolinermonumentet intill är välbesökt av turister.

Men i Järpen är det som sagt tyst, trots att byn har en av länets intressantare skansar, för övrigt den enda byggd i sten, enligt Andersson.

Helt bortglömd är den inte. På skansen träffar LT Lars Jonsson och Henry Gråberg från Åre kommuns arbetsmarknadsenhet. Kommunen är markägare och i dag ska de slå gräset på kullen men just nu står regnet som spön i backen. De väntar på att det ska lätta litet.

– Jo då, säger Lars Jonsson. Vi blir kallade hit ganska ofta för att städa upp och lyfta tillbaka stenar som rasat ner.

Ett problem för skansen, förutom det generella förfallet som orsakas av väder och vind, är att den används som tillhåll av folk som utsätter den för nedskräpning och ibland rena vandaliseringen.

Åres stadsarkitekt Björn Reuterswärd, som just nu fyller upp som kommunchef och förvaltningschef under semestertider, känner till problemet. Det kom senast till kommunens kännedom i våras, av en slump samtidigt som Massimo Catis utredning.

Reuterswärd säger att kommunen visserligen har ansvar som markägare, medan länsstyrelsen har tillsynsansvar för fornlämningar.

Men oavsett om det gäller att utnyttja skansen bättre kulturellt och som attraktion eller att göra en utgrävning vore det bästa om en lokal förening tog sig an den, menar Reuterswärd:

– Det kan vara en byförening, eller exempelvis en hembygdsförening, som den i Undersåker. Det här rör ju ett större område än Järpen.

Mer läsning

Annons