Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtland skakat av dubbelt nedslag

Vad är värre än en jätteasteroid på väg att krocka med jorden?
Två stycken.
Just det hände av allt att döma i det som i dag är centrala Jämtland – för 458 miljoner år sedan.
– Det är unika kratrar, säger geologen Jens Ormö.

Annons

I filmens värld har de gigantiska rymdkloten siktet inställt på jorden. I verkligheten är stora meteoritnedslag lyckligtvis betydligt ovanligare.

Men för 458 miljoner år sedan smällde det till rejält i havsbottnen, strax söder om platsen där Östersund ligger i dag. Dubbelt upp dessutom, enligt Jens Ormö, geolog vid Centret för astrobiologi i Madrid. Tillsammans med sin forskargrupp har han kommit fram till att asteroiden som skapade kratern under Locknesjön troligtvis hade en ledsagare som skapade närliggande Målingenkratern i sjön Näkten vid samma tillfälle.

– Vi har funnit det hittills bästa exemplet av en trolig dubbel asteroid, en binär asteroid. Det innebär en huvudklump och så en liten måne som roterar runt den, berättar Jens Ormö.

Uppemot 15 procent av asteroiderna som har en jordnära bana tros vara dubbla. Men i de fall där stenklumparna, meteoriterna, slår ner på jorden landar de ofta så nära varandra att det är omöjligt att skilja kratrarna åt. Därför uppskattar forskarna att bara omkring tre procent av de kända kratrarna är från dubbla nedslag.

Det finns en handfull kandidater runt om i världen. Men för att belägga att ett nedslag skett samtidigt som ett annat ställs höga krav.

– Det har ofta varit problem att fastställa åldern på båda kratrar med säkerhet. Det är några av de andra strukturerna som är troliga, men där man haft svårt med dateringen, säger Ormö.

I Lockne- och Målingenfallet har forskarna hjälpts av att området låg under vatten vid nedslaget. Genom att studera små, planktonlika fossil från borrkärnor i de båda kratrarna har en datering varit möjlig.

– Det som är speciellt är att kratrarna är så välbevarade, närmast perfekta, med det utkastade materialet kvar. Det är väldigt få kratrar på jorden som har det och att ha det på ett dubbelnedslag är unikt.

Jens Ormö hoppas att fortsatt forskning kan leda till nya insikter om de dubbla asteroiderna. Dessutom kan det ge nya kunskaper om vad som händer vid större nedslag till havs. För trots en hel del specialeffekter i filmerna, finns ändå risken för meteoritnedslag även i dag.

– En del filmer är väl bättre än andra. Jag har en kollega som var vetenskaplig rådgivare för "Armageddon". Han ligger rätt lågt med det tror jag, säger Jens Ormö med ett skratt.

– Marina nedslag är intressanta, de får ju inte bara effekter i närområdet. "Deep Impact" handlade ju om ett marint nedslag, nära kusten. De drabbades av en jättetsunami, men husen hade nog blåsts bort ändå av tryckvågen. Vattnet är nog det minsta bekymret i de fallen.

Runt Locknekratern, som redan har ett eget museum, hoppas man i stället på en ökad tillströmning av kraterturister. Det finns inte mer än omkring 190 med säkerhet belagda meteoritkratrar på jorden, där Målingen nu blir ett av de senaste tillskotten.

Dessutom är en svensk krater till på gång. När Jens Ormö presenterade sina fynd vid en konferens i Texas nyligen avslöjade han också upptäckten av ytterligare en tidigare okänd krater, norr om Torne träsk.

Eller snarare sagt, tecken på en krater.

– Om kratern finns kvar är risken att den finns under ett högt fjäll tyvärr, den har bildats innan fjällkedjan bildades. Den här strukturen är lite äldre, runt 500 miljoner år gammal. 520 kanske, säger Ormö.

– Det ser lovande ut. Erfarenheten säger att den nog kommer att bli erkänd som meteoritkrater.