Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jämtland förlorare i kampen om EU:s kulturpengar

Jämtland hör till de åtta län som inte fått en enda krona från EU:s renodlade kulturfond under åren 2008-2012. Mindre än 20 procent av kulturstödet når utanför storstadslänen.

Annons

Ett besök på Jamtli kan också vara ett kort besök i den egna barndomen. Det har friluftsmuseet i Östersund, tillsammans med liknande museer runtom i Europa, tagit fasta på.

Här har äldre människor med demens kunnat återse miljöer från 1950-talet eller kanske efterkrigstiden. Projektet har gått bra; även om det inte gått att se att de äldre blivit friskare så har de tveklöst blivit gladare.

– Det har varit ett av våra populäraste EU-projekt, berättar Henrik Zipsane, museichef på Jamtli.

Men det är inte tack vare EU:s kulturprogram som Jamtli har kunnat göra sin satsning. Jämtland hör nämligen till de åtta län som inte fått en enda krona från EU:s renodlade kulturfond under åren 2008-2012.

Vinnarna är i stället de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, dit drygt 80 procent av Sveriges medel går.

– En förklaring är att många av kulturorganisationerna finns i städerna, en annan att de har de internationella kontakter som krävs. Men vi vill nå ut över hela landet, det finns mycket att hämta för regionala museer, bibliotek och andra, säger Elin Rosenström, handläggare på Kulturrådet.

Sverige har ända sedan starten 1995 varit ett av de sämsta länderna att ta del av de bidrag som funnits i EU:s kulturprogram.

Ett av de sämsta åren var 2009, då bara 1,9 procent av EU:s kulturstöd gick till svenska kulturskapare. Fjolårets statistik är inte klar, men 2012 såg det betydligt bättre ut.

Allt tyder på att svenska kulturutövare har lärt sig hur EU fungerar. Men när storstadsregionerna räknats bort är det bara Uppsala, Örebro och Kalmar som sticker ut.

Hälften av de regioner som inte fått en krona i kulturstöd finns i Norrland, där bara Västerbotten och Gävleborg fått kulturbidrag.

Jamtlis EU-pengar kommer i stället från EU:s strukturfonder, som bland annat har till uppgift att utveckla landsbygden, och Ingrid Printz, länskulturchef i Jämtland, tror att det gäller generellt för Norrlandslänen.

Henrik Zipsane menar att det är för stor konkurrens om för små summor i kulturprogrammet:

– Vi har fått mycket mer EU-pengar än vad vi hade kunnat få genom kulturprogrammet.

Dessutom innebär ansökningarna till kulturprogrammet en betydligt större arbetsinsats. En ansökan till ett strukturprogram kräver enligt honom två veckors arbetsinsats för Jamtli, som har fått igenom uppemot 25 procent av sina ansökningar.

För en ansökan till Kreativa Europa, samlingsnamnet på EU:s nya kulturprogram, krävs i stället en och en halv månads arbete, förutsatt att man vet vad man vill göra. Detta främst på grund av kravet på samarbetspartner från flera länder.

– Det behöver inte vara fel på ansökningsprocessen, man får acceptera att det är komplicerade frågor. Men det innebär att små institutioner är chanslösa.

Nu börjar det dock bli dags för glesbygdsregionerna att tänka om. Villkoren för strukturfonderna har ändrats och det har blivit svårare att få pengar till renodlade kulturprojekt som inte uttalat främjar den lokala näringen.

I exempelvis Värmland har man börjat lyfta fram kulturbidragen i sitt informationsarbete och i länet tror Ingrid Printz att en viktig utmaning är att hitta medaktörer i andra länder:

– I vår kommande kulturplan lyfter vi fram Kreativa Europa, vi vill bli bättre. Men vi måste anstränga oss, kanske handlar det också om samarbeten regioner emellan, säger länskulturchefen Ingrid Printz.

Elin Viksten/TT

elin.viksten@tt.se