Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jämtland behöver ett immigrationscentra

Sedan jag beskrev mitt mål 10-10-10 (10 000 nya innevånare, 10 000 nya företag och 10 000 nya jobb om tio år) för någon vecka sedan har jag flera gånger fått frågan om det är möjligt. Och det är det givetvis.

Annons

Inte genom den politiska uppgivenhet som för några decennier sedan låg bakom de statliga (och lågt satta) befolkningsmålen för Jämtland, utan genom vår egen kraft, entreprenörskap och genom att vi aktivt arbetar med inflyttning även från andra delar av världen. Jämtlands län måste snarast få ett eget immigrationscentra, som dels marknadsför våra bygder, men framför allt jobbar med att jämna vägen för inflyttande. Immigranterna behöver hjälp med myndighetskontakter, de behöver rimliga lån till boende och födkrok. Hur många av oss länsbor har inte blivit frustrerade över bankernas misstro på byggande i landsbygd? Vi behöver finansiella instrument för att råda bot på problemet. Jag återkommer i den här frågan.

Att sätta mål och våga tro på dem är något som varit min ledstjärna i allt företags- och utvecklingsarbete som engagerat mig genom åren. Inte minst i Trångsviksbolaget, där många tillsammans vågade, och vågar tro. Jag tror på 10 000 nya innevånare i länet till 2020. Jag vet att det går.

Vi som redan bor här behöver inte övertygas om de kvaliteter som gör vårt län unikt. Maten, skogen och turismen är hörnstenar i den utveckling som byggs nerifrån och upp. Entreprenörsandan och den regionala identiteten lika så. Men det behövs ett samspel där fler än vi själva tror på våra mål.

Immigrationskontor kan vi sätta upp själva, med lite handlingskraft från näringsliv och regionala myndigheter. Men det krävs mer.

Jag vill försöka förverkliga ett regionalt frihetspaket, med möjlighet till frihet från statlig inkomstskatt eller frihet från studieskulder för dem som flyttar in. En tredje valmöjlighet är extra barnbidrag och flerbarnstillägg.

Jag har också pekat på behovet av en sammanhållen regional bostadspolitik, med generös planering och fungerande krediter för landsbygdsboende.

Till dessa konkreta åtgärder skulle jag vilja lägga några, kanske mindre konkreta, men lika avgörande, åtgärder. Den första handlar om att stödja lokala centrum, som ger service åt den omgivande landsbygden. Jag har aktivt försökt arbeta med att stoppa mackdöden på landsbygden som en del av detta

Det finns sedan länge ett stort intresse för tätortsnära landsbygdsboende, där man har tillgång till natur och avskildhet, men också till de bekvämligheter som tätorten ger. När den lilla tätorten dör och servicen försvinner är risken stor att också den omgivande landsbygden börjar förtvina.

I stor utsträckning är detta vad vi gjort i Trångsviken, där vi visat att också en mycket liten ort med ett strategiskt läge och med strategiska satsningar på närservicen kan växa och attrahera nya invånare.

Den andra åtgärden handlar om att stödja det lokala föreningslivet och byalagen, kanske med bygdepeng från vindkraft som lokalt utvecklingskapital.

Den tredje aspekten handlar om vilket ansvar man har som politiker. En förutsättning för Trångsvikens, liksom andra landsbygdssamhällens, utveckling, har varit en grundläggande samsyn över partigränser och andra liknande barriärer om avgörande delar i den lokala utvecklingspolitiken. Börja med mål och människor så kommer man långt.

Jag vet att målet 10-10-10 kan nås. Med vårt läns unika kvaliteter, med jämtarnas engagemang och kärlek till hembygden och med en förnuftig politik finns ingen anledning att tro något annat.

Per Åsling (C)

Riksdagsledamot

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel