Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämtarna får för lite rehabilitering

Fyra av tio neurologiskt sjuka i Jämtlands län har inte tillräcklig kunskap om rehabilitering och dess värde.
Färsk enkät visar att Jämtland tillhör de sämre i landet när det gäller just sammanhållen rehabilitering.

Annons

– Det är alldeles för låga siffror, här finns en stor förbättringspotential, säger Lasse Winborg från Neuroförbundet som presenterade siffrorna vid ett möte i Östersund under tisdagen.

Mötet hade rubriken "Bästa möjliga rehabilitering till lägsta möjliga kostnad".

Han menar att genom att genom att hjälpa patienten att klara vardagen bättre med rehabilitering blir patienten lyckligare samtidigt som landstinget sparar pengar.

– Genom rehabilitering kan patienten se till att de återfår kontrollen av sitt liv. Kunskap om sjukdomen och hur man ska möta den gör att det känns bättre, säger Lasse Winborg. Genom fysisk träning kan man reducera sitt sjukdomstillstånd.

Men som sagt, det ser inte så bra ut med rehabiliteringen för de som har en neurologisk sjukdom i vårt län.

På frågan om de tror att neurologisk rehabilitering skulle kunna ha ett värde svarar 59 procent ja, det tycker Lasse Winborg pekar på att det är en märkbar låg kännedom om rehabiliteringen.

Fyra av tio har heller ingen rehabilitering och endast en av tio får fysioterapi.

– Ändå är fyra av tio nöjda med den hjälp de får, med andra ord är jämtarna nöjda med väldigt lite, skojar han.

– Jag tror att en engagerad och delaktig patient har bättre möjlighet att klara sin vardag. När man tittar på hur många som faktiskt har en rehabiliteringsplan, ligger siffran på knappt elva procent.

– Ändå är bästa sättet att minska kostnaderna för sjukpenning just rehabilitering, för många ska faktiskt leva och verka 30-50 år efter det att de fått sin diagnos. Man dör inte av MS och Parkinson.

Det finns runt 1 500 - 2 000 olika neurologiska diagnoser. De flesta känner till MS och Parkinson.

I vårt län finns 900 med diagnosen epilepsi, 250 med MS, 200 med Parkinson och 18 000 med migrän, för att nämna några siffror.

Anna Karin Roos överläkare inom neurovården på Östersunds sjukhus och Parkinsonsköterskan Maria Dahlgren berättar om sitt arbete.

– Det är vanligt med en neurologisk sjukdom och just nu bedriver vi forskning på MS och Huntingtons sjukdom, säger Anna Karin Roos.

– Nya läkemedel gör också att sjukdomarna går att behandla varför det är roligt att arbeta inom området. Dessutom är nya nationella riktlinjer för Parkinsons och MS på väg.

Men de pekar på att landstingets dåliga ekonomi gör att det är svårt att få kringpersonal som de så väl behöver, som exempelvis en sjukgymnast på heltid.

Och allt eftersom nya mediciner kommer blir patienterna inte lika sjuka som tidigare och rehabiliteringen för strokepatienter har hela tiden förbättrats.

– Det kan bero på att stroke går ner i åldrarna. Vården bryr sig mer om en 50-årig direktör eller en gamma person som drabbats av stroke. Då blir det bättre för alla, konstaterar Lasse Winborg krasst.