Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jämställdhet uppnås inte med passivitet

Annons

Ingen kan ha missat att jämställdhetsdebatten ligger högt på agendan just nu. Feministiskt Initiativs framfart är bara ett av tecknen på att feministiska frågor engagerar och, tyvärr, upprör. För trots att ojämställdheten kan tyckas vara ett självklart faktum är det många som ändå är positiva. "Men Sverige blir ju mer och mer jämställt hela tiden", sägs det. Den nya rapporten "På tal om kvinnor och män" från Statistiska Centralbyrån visar det motsatta.

1987 tjänade kvinnor i genomsnitt 83 procent av vad männen tjänade. 2013 var siffran något högre, 86 procent. Men om hänsyn tas till att kvinnor och män ofta tillhör olika yrkesgrupper med olika utbildningsnivån har löneskillnaderna i princip stått stilla de senaste 30 åren. Samma sak gäller uttaget av föräldraförsäkring. Kvinnor tar fortfarande ut en övervägande majoritet av föräldradagarna. Dessutom arbetar kvinnor deltid i större utsträckning och utför mer obetalt hemarbete än män. Med andra ord: kvinnor har fortfarande lägre lön, lägre sysselsättningsgrad och tar större ansvar över hem och barn än vad män gör. Den positiva utvecklingen har stannat av.

I grund och botten handlar det om på vilken nivå man vill lösa samhällsproblem. Det allra flesta är överens om att Sverige inte är ett jämställt land. Det är frågan om hur och av vem problemet ska lösas som splittrar. Uttaget av föräldraförsäkringen är ett bra exempel. I dag tar kvinnor ut hela 75 procent, vilket kan jämföras med 85 procent för 30 år sedan. Men män inte tar ut fler "frivilliga" dagar nu än på 1980-talet. Den positiva förändring som faktiskt skett är tack vare införandet av öronmärkta föräldradagar till vardera föräldern. Det behövs helt enkelt politiska reformer för att uppnå förändring på jämställdhetsfronten.

Att passivt vänta på att jämställdheten ska slå till fungerar uppenbarligen inte om vi ser till SCB:s statistik. Inte om vi vill uppnå jämställdhet så snart som möjligt åtminstone. Medvetna politiska prioriteringar måste göras. Det är dags nu.