Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jägarna skjuter inte de älgar de blivit tilldelade

Det skjuts för lite älg i länet visar ny statistik. Den visar också att det än en gång är framförallt vuxna djur som fälls, trots riktlinjer från Länsstyrelsen.

Annons

Länsstyrelsens statistik över älgjaktsäsongen 2013 /2014 visar redan nu att det inte skjutits tillräckligt med älg i de sex olika förvaltningsområdena Berg, Hammerdal/Ragunda, Härjedalen, Strömsund/Sollefteå, Västjämtland och Östersund/Sundsvall. Sista januari avslutas jakten.

Avskjutningsmålet inför höstens älgjakt var 19 885 fällda älgar. Men totalt har det fram till den 10 december i år skjutits 13 370 stycken. Och av dessa var det framför allt de vuxna djuren som föll, där älgtjurarna utgör 51 procent av den vuxna populationen.

Det kan också konstateras att avskjutningsmålet på 8581 kalvar inte på långa vägar kommer att uppfyllas. Hittills har det bara skjutits 5 049 stycken. Det är 58,8 procent av det uppsatta målet.

"Cirka hälften av avskjutningen skall utgöras av älgkalv" står det på Länsstyrelsens hemsida. Det är en formulering som Länsstyrelsens vilthandläggare Urban Johansson anser är för generaliserande eftersom varje jaktområde är unikt.

Men varför skjuts det inte fler älgar och i synnerhet kalvar?

– Det är en av de stora knäckfrågorna i svenskt älgförvaltningsområde. Det är en komplex fråga och det finns säkert lika många förklaringar som det finns jägare. Och framför allt hur ska de stora markägarna få jägarna att skjuta mer älg? Några förklaringar är att tiden inte räcker till, tillgången till bra hundar, vädret, målkonflikter mellan jägare och markägare. Eftersom det slutliga urvalet av vilka djur som skjuts görs av den enskilde jägaren på sitt pass, ligger stor del av ansvaret hos jägaren.

Vad kan konsekvenserna bli med för mycket älg?

– Det kan få allvarliga konsekvenser, fler viltolyckor och ökade betesskador på tallungskogar. Men det finns andra åtgärder än kulor och krut som att exempelvis öka antalet viltstängsel i särskilt utsatta områden och att bättra på siktröjning längs vägarna. Jägarna gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. De gör ett viktigt arbete.

Var säsongens avskjutningsmål för höga?

– Det är en svår fråga och vi lär oss hela tiden nya saker. Klart är att myndigheter, organisationer, markägare och jägare tillsammans måste utvärdera orsakerna till årets resultat och föreslå nya åtgärder för att skapa en uthållig älgförvaltning. Den goda kunskap om älgstammens status som ändå finns skulle inte vara möjlig om inte jägarna årligen redovisar sina avskjutningsrapporter och älgobservationer till Länsstyrelsen. Men av olika anledningar lyckas inte jägarkåren i år nå de uppsatta avskjutningsmålen och vad det beror på är som sagt en komplext fråga. Det blir vinterns stora uppgift att utvärdera.