Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Jag vill ha en horisont för att må bra i själen"

Emma är högpresterande, utbränd och på ständig flykt från sig själv. 
Men den 80 mil långa pilgrimsvandringen blir en vändpunkt. 
– Under den lättsamma tonen har jag ett budskap jag vill förmedla, säger romandebutanten Camilla Davidsson, Åre. 

Annons

Vi möts på Åre Bageri där stora delar av boken är skriven. Mellan oss på bordet ligger Camilla Davidssons debutroman Under "Vintergatans alla stjärnor". Omslaget går i blått med en kvinnogestalt som sträcker sig upp mot stjärnhimlen. 

’Vi har blivit beroende av att komma hit och fylla på med den magiska Caminoenergin varje år’, sa Lori. ’Jag lovar att ni också kommer att bli det’ .

Precis som sitt alter ego Emma i romanen har Camilla Davidsson fastnat för Caminon, den tusenåriga pilgrimsleden till Santiago de Compostela. Om några dagar ska hon dit igen. Det blir inte hela leden på 80 mil den här gången, utan 10 dagar och 2,5 mil om dagen. 

– Den här gången vill jag verkligen gå långsamt, säger hon. 

Det är tredje gången hon packar väskan lätt, snör på sig skorna och ger sig ut på leden. Sover med snarkande pilgrimer, äter enkla måltider och möter människor från jordens alla hörn. Egentligen passar det inte särskilt bra att ge sig av nu när boken precis kommit ut. Dessutom är hon mitt i skrivandet av del två i den tänkta trilogin.

– Om jag inte fyller på energin som ger lugn och tillfredställelse så går det inte. Skrivandet ger eufori men jag behöver lugnet, säger hon. 

Bokens huvudperson Emma är en högpresterande ung kvinna som i stället för att söka hjälp för, eller ens förstå att hon är utbränd, säger upp sig från jobbet och drar till den stora kärleken Eric i London. Men det fungerar inte och av en slump får hon höra talas om den spanska pilgrimsleden. Hon följer impulsen och åker dit. Berättelsen växlar mellan den 80 mil långa vandringen och tiden i Stockholm och London dessförinnan. Själva vandringen i sig och de många mötena med människor ger Emma nya insikter. Med jämna mellanrum åker Eckhart Tolles "Practicing the Power of Now" upp ur ryggsäcken. 

Romanen är fiktiv men runt 90 procent av det som händer Emma är självupplevt.

– Det finns en verklig Eric som heter något annat. 

Många av karaktärerna längs leden har också verkliga förebilder. Men i nästa bok blir Emma nästan helt fiktiv.  

– Emma kommer inte att flytta till Åre och få tvillingar, skrattar hon. 

Det är där Camilla Davidsson själv bor i dag. Redan när hon och hennes man träffade varandra i Åre skojade de om att flytta hit. För två år sedan hände det. 

– Vi levde i en Stockholmsstress med bilköer och långa avstånd fast våra jobb inte krävde det.

Hon driver ett bed’n’breakfast på Fårö sommartid och då är de där. 

– Jag har märkt att jag vill ha en horisont för att må bra i själen. På Fårö har jag havet och här har jag fjällen. I Stockholm bryts horisonten hela tiden.

Hösten 2011 mådde hon för första gången på många år riktigt bra. Utbrändhet, depression och sömnlösa småbarnsår låg bakom henne och kursledaren i personlig utveckling undrade vad hon ville göra nu? Hon svarade kanske skriva en bok.

– Jag har jobbat som marknadsförare så jag är van att skriva men har aldrig skrivit skönlitterärt. Det finns inget romanförsök, inga noveller, ingenting sånt. Men nu är jag hooked!

Vännerna trodde kanske att det var ännu ett infall. Men plötsligt en dag visste hon bara hur boken skulle vara. 

– Det var som att jag fick ett paket med hela handlingen. Det var en väldigt märklig och stor upplevelse. 

Hon har tagit hjälp av skrivarkurser, lektör och testläsare för att nå sitt mål. Förlaget Bladh by Bladh nappade direkt. Ett annat förlag hörde också av sig men då hade hon redan bestämt sig:

– Jag gillar när folk går på sin magkänsla.