Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jackass 3D

Biostaden

Premiär: 5 november 2010

Med: Johnny Knoxville, Bam Margera, Steve-O med flera

Regi: Jeff Tremaine

Speltid: 1 tim 33 min

Censur: 11 år
Betyg: 3

Annons

MTV-loggan. Vad ny och hipp den kändes en gång. Och så nu, när den inleder ”Jackass 3D” med hjälp av Beavis & Butthead... Så börjar filmen. Två nakna män slår med pinnar på ett bo med afrikanska mördarbin. En tand dras ut Lönneberga-style, men med en Lamborghini i stället för en sur småländsk ploghäst. Två halvnakna män klistras fast i varandra med superlim. Och Steve-O dricker ett glas svett. Läs den meningen igen och försök, på egen risk, se scenen framför dig. Där är Steve-O. Där är glaset, lite simmigt, som rumsvarmt silverte. Nu dricker han. Skratt och akuta kväljningar är svåra att kombinera. Men det går. Det har ”Jackass” vetat i tio år.

Jackass har alltid varit bäst när de varit enklast. Visst, du skrattar glatt och gärna åt dolda-kameran-inslagen där en 90-åring tungkysser sitt tonåriga ”barnbarn” framför åskådare som backar med orden ”Nej, jag har mina egna problem”. Men Jackass genialitet ligger i när Johnny Knoxville tacklas in i halvkoma av ett proffs på amerikansk fotboll. Eller när han sjunger den gamla dängan ”You can’t roller skate in a buffalo herd” på rullskridskor och sedan trampas ner av en buffelhjord. I slow motion. I 3D.