Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Investeringsstödet ökar byggnadstakten igen

Annons

Bostadsbristen är enorm på sina håll. I Stockholm står 580 000 i bostadskön. Det krävs en kötid på tio år för att få en lägenhet i Rinkeby och 23,2 år på Kungsholmen.

Bostadskön fungerar alltså inte. Men värre är orsaken. Den väldiga bristen på hyresrätter. Länge byggde man alltför lite, och i Stockholm förvärrades läget av de borgerligas massiva utförsäljning till bostadsrätter.

Det gav väldigt mycket åt dem som kunde köpa först, men gav än fler förlorare bland alla som kommer in senare i bostadskarusellen. De unga betalar väldigt dyrt för de borgerligas bostadspolitik.

Men det var länge sen detta var enbart ett Stockholmsproblem. Över hela landet finns en bostadsbrist. Hela 255 av 290 kommuner anger detta. Lösningen enligt både de borgerliga och fastighetsägarna är högre hyror. Ja, det kallas marknadshyror men det innebär fullt utbyggt kraftigt höjda hyror.

Fastighetsägarna talar visserligen, till skillnad från nyliberala centerpartister, om friare hyror för att inte skrämmas. Men det de verkligen är rädda för är förslag som innebär lägre hyror. Då skulle de på sikt inte kunna pressa upp hyrorna på samma sätt.

Nu finns ett sådant stöd. Regeringen har infört ett stöd för att bygga hyresbostäder för unga och studentbostäder med syftet att få ner både energikostnader och hyresnivåer. Får man tro DN 12 augusti, så finns det ett stort intresse för stödet.

I år blir det 10000 nya bostäder, varav 3000 studentbostäder. Villkoret är att hyran för en 35 kvadratmeters bostad inte överstiger 4700 i månaden utanför Stockholm och 5300 i huvudstaden. Stödet ska bestå till i varje fall 2020.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är helt öppen med att detta är ett sätt att styra marknaden. Det måste finnas ett bostadsbestånd för unga och människor med normala inkomster, som hon säger. Det är också ett sätt att förhindra att behovet av bostadsbidrag skenar, något som skulle ske i marknadshyrornas spår.

Här finns alltså ett inslag som innebär att kostnaderna för staten på 3,2 miljarder per år de kommande åren, inte alls blir fullt så stora som om stödet inte funnits.

Det som mest talar för att stödet ska finnas är väl att byggandet ändå ökar så kraftigt. När de borgerliga efter valsegern 2006 tog bort den tidens investeringsstöd så bromsade byggande in kraftigt redan före finanskrisen.

Faktum är att bostadsbyggandet i dag ligger på rekordnivåer. 2016 påbörjades 67000 bostäder och i år och nästa väntas siffran bli över 70 000 nya bostäder, enligt tidningen Byggnadsarbetaren. Det är siffror som bara överträffats under miljonprogrammet mellan 1964 och 1974 då siffran under några år var över 100 000 nya bostäder. Men det är ändå ingen tvekan att byggandet är på väldigt höga nivåer sett även i ett 50-årsperspektiv.

Självklart spelar en god konjunktur in. Men klart är att vi behöver det relativt blygsamma investeringsstödet för mindre bostäder. Det fungerar helt enkelt.