Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Investera mera i Storsjöcupen

När Storsjöcupen får Norrlandsförbundets utmärkelse Norrlandsbjörnen, är det kvittot på att fotboll kan vara mycket mer än idrott.

Annons

I förbundsstatuterna står nämligen: "Norrlandsbjörnen delas ut för särskilda insatser inom samhälls- och näringsliv".

För en fotbollsturnering i ständig växtverk som än en gång slår rekord i antal deltagande lag, (416), är Norrlandsförbundets honorering en fjäder i hatten. Beviset på att arrangörerna jobbat och jobbar rätt. Fotbollen har blivit en del av näringslivet, ett kitt av samhället som Östersunds kommun måste tillvarata bättre än hittills.

För med 7 500 spelande ungdomar, totalt över 20 000 besökare och en samhällsomsättning på runt 25 miljoner kronor på en vecka, talar vi om "big business".

Allt är fullbokat. Besöksnäringen gnuggar händer. Affärsidkarna gör likadant. Här får Östersunds kommun en hävstångseffekt från fotbollsspelet som saknar motstycke.

Storsjöcupen är tillsammans med Storsjöyran kommunens främsta varumärke. Något som måste vårdas, utvecklas och samtidigt handskas med varsamhet.

Expansion är arrangörsstabens ledarord. Drömmen om 500 lag till 2018 känns realistisk, hävdar ansvariga.

I så fall handlar ekvationen om fler konstgräsplaner centralt, utöver det som redan till nästa år står färdigt i Brunflo. En investering på runt fem miljoner kronor för två planer, som samhällsekonomiskt betalar sig på kort tid:

"Det är en säker investering", hävdar Sven-Bertil Bengtsson, cupens starke man.

För med 500 lag ökar besökstillströmningen. Stadens affärs-, restaurang- och hotellidkare tjänar mer pengar. Fler skattekronor rullar in och kommunen får igen sina utlägg.

Om arrangörerna inte känner sig styvmoderligt behandlade, så finns åtminstone synpunkter som tyder på att fotbollsfolket och stadens ledande politiker ofta talar förbi varandra.

Den saken borde Rådhusets ledning ändra på. Visst, alla vill ha mer av den kommunala kakan, som inte räcker till precis allt.

Men titta på Piteå vars motsvarande cup lockat till sig 800 lag, inte minst tack vare ett aktivt byggande av konstgräsplaner.

I förra veckan publicerade tidningen Dagens Samhälle en kartläggning av svenska kommuners investeringsvilja. Östersund ligger i topp.

Kommunalrådet Ann-Sofie Andersson uttryckte där en viss försiktighet över att kommunen stack ut. Samtidigt konstaterade hon: "Vi har råd".

När det gäller att vidareutveckla Storsjöcupen går det säga tvärt om: Östersund har inte råd att låta bli. För här pratar vi om tillväxt, ett magiskt ord för politikers öron, som just därför enkelt borde kunna omsättas till realitet.