Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inte sämre med B-skola

Annons

Engagerade medborgare är en nödvändig del av det demokratiska systemet och få saker engagerar mer än nedläggning av skolor och butiker. Skolan är på sätt och vis symbolen för livskraft och framtid och butiken är tecknet på en levande och fungerande bygd.

Tidningarna är ofta fyllda med braskande rubriker om nedläggningar och intervjuer med upprörda medborgare som till varje pris vill ha kvar sin skola (nu senast högstadiet i Kälarne) och sin butik. Samtidigt måste man ha viss förståelse för hårt trängda politiker som slåss mot vikande befolkningssiffror, minskande elevunderlag och försämrad kommunal ekonomi – förändringen har varit dramatisk.

Som ett exempel kan anföras att när jag började min lärarbana inom Hallens kommun /rektorsområde år 1963 fanns det sex fungerande skolor inom rektorsområdet (varav en högstadieskola). Nu 2014 –femtio år senare finns det en skola kvar – mot bakgrund av denna faktiska förändring känns det som ett hån med det ständigt upprepade mantrat att hela Sverige skall leva.

När enhetsskolan /grundskolan infördes i början av 1960-talet innebar det att högstadierna (åk 7-9) skulle ha ämneslärarsystem, medan åk 1-6 i huvudsak hade klasslärare. Högstadiets konstruktion med ämneslärare och adjunkter medförde relativt stora skolenheter – riktvärdet var 3-parallelliga skolor, det vill säga tre sjuor, tre åttor och tre nior, alltså nio klasser (cirka 180-200 elever) – detta för att skapa tillräckligt underlag för adjunkts- och ämneslärartjänster. Det var få landsortshögstadier som klarade det elevunderlaget - de flesta blev 2-parallelliga och ganska omgående kom kraven på nedläggningar och sammanslagningar för att skapa bärkraftiga skolenheter.

Dåvarande skolöverstyrelsen (SÖ) uppmärksammade utvecklingen och initierade ett forskningsprojekt i samarbete med Göteborgs universitet , SÖ och några länsskolnämnder. Projektet som genomfördes under 1970-talet kom att kallas för Pang-projektet (process analysis of non-grading school) och syftet var att se skolorganisationen utifrån ett geografiskt glesbygdsperspektiv och inte ur ett personalperspektiv .

Fem högstadier valdes ut som försöksskolor, däribland Hallen i Jämtland, där elevunderlaget var nere på ca 100, alltså långt under riktvärdena. Modellen blev att använda sig av den gamla folkskolans konstruktion med B-form d.v.s. samläsning i klasser över årskursgränsen. För Hallens vidkommande innebar det samläsning i årskurserna 7 och 8 medan klass 9 kvarstod i A-form.

Professor Urban Dahlöf blev forskningsledare och till projektet knöts ett antal doktorander inom pedagogik och kulturgeografi/etnologi. Utvärderingen av hela projektet visade att det gick utmärkt att samläsa över årskursgränserna i SO och NO-ämnen, utan att tumma på undervisningskvaliteten (Annika Andraes avhandling Grundskola i glesbygd). En senare utförd uppföljning av elevernas studieresultat i gymnasiet verifierade slutsatsen att de elever som haft B-form enligt Pang-försöket presterade lika bra – och delvis bättre i gymnasiet än motsvarande elever i traditionell A-form.

En annan studie i etnologi tog sin utgångspunkt i skolans stora betydelse som kulturinstitution i bygden och värdet av en engagerad och aktiv lärarkår.

En slutsats av Pang-försöket blev att man ska tänka utanför boxen – som man numera säger. Det vill säga hur skall skolan definieras och organiseras – vilka perspektiv skall man ha? Lärartjänstkonstruktion, skolskjutskostnader, organisation, elevperspektiv . Eller ska man se skolan utifrån ett bygdeperspektiv – skolans samlade roll och betydelse för en bygd och för bygdens långsiktiga överlevnad? Frågorna ägs av våra valda politiker – som alltså enligt mitt förmenande – måste tänka utanför boxen – det vill säga tänka nytt – ett memento för alla förtroendevalda i hela Jämtlands län.

Erik A. Egervärn (f.d. riksdagsledamot samt adjunkt och lärare)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel