Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insiktsfullt och underhållande om det veckovisa flyttandet

Sockervadd och svåra val
av Jacqueline Wilson
Alfabeta

Annons

Jag ser ett ljus i mörkret. Stockholm storsatsar på ett barnbibliotek för åldern 10-13 år, den grupp som anser sig för stor för Kulturhusets Rum för Barn. I biblioteket ska inte bara finnas medialabb med datorer och annan högteknologi för bild och musik, utan också chans till matlagning.

Den bok jag anmäler vänder sig till just den gruppen, kanske främst flickor och pojkar som har god kontakt med sin kvinnliga sida. De som ännu leker fantasifullt men samtidigt är starkt påverkade av mode, media och ofta vistas i tävlingsinriktade, småmobbande och retsamma kulturer. Grundskolans hårda värld.

Jacqueline Wilson är mästare på insiktsfull och samtidigt underhållande och trovärdig gestaltning av de veckovis flyttande barnens existens. En vän som gått på kurs menade att facit inte finns förrän dessa barn passerat 40-årskrisen.

 ”Sockervadd och svåra val” är skriven i jagform av Flora, kallad Flossie, som balanserar mellan mammas nya ordentliga och fina liv med framgångsrike Steve och lillebrodern Tiger och sin kärleksfulle, tilltufsade och bohemiske pappa. Det finns en omöjlig längtan tillbaka, att mamma och pappa ska älska varandra igen och vara familj och en verklighet som innebär tröttsamma miljöbyten och svåra val.

Som många barn känner Flossie stort ansvar för båda föräldrarna och väljer i den här boken att stanna hos sin pappa när mammas nya familj flyttar till Australien. Pappa behöver henne nämligen bäst, först i sitt skräpmatskafé, där dieten består av stripsmackor och sedan, när rörelsen går utför i en hamburger- och korvkiosk.

Den krångliga bakgrunden finns med som en självklarhet, ”så kan det vara”, liksom kampen med nedlåtande och opålitliga skolkamrater. Boken är ingen eländesbeskrivning utan underhållande läsning för barn men en vuxen läsare tyngs lite av medvetenheten om att barndomen kan vara en tung tid.

Utan att något entydigt lyckligt slut levereras, ljusnar det betydligt för Flossie. Hon finner Susan, nyinflyttad, också hon skilsmässobarn från en akademisk och fördomsfri familj.

Det är bra att översättaren behållit de brittiska särdragen. Avståndet mellan elever och lärare, barn och främmande vuxna är större men i grunden är problem och glädjeämnen lika.

Varje kapitel illustreras av en humoristisk serietecknad sida.

Mer läsning

Annons