Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insamlingen till prostatacancer lite uppmärksammad: Jag blir provocerad

Den åttonde Rosa bandet-kampanjen är i full gång. Men insamlingen till förmån för prostatacancer får inte samma uppmärksamhet, tycker cancersjuke Gösta Olofsson.

– Jag blir provocerad, säger han.

Annons

Att oktober är bröstcancerns månad vet många vid det här laget. I ett flertal butiker säljs rosa band till förmån för bröstcancerforskningen, runt om i landet anordnas ljusmanifestationer och på tv arrangeras galor med samma tema.

Men det är inte lika många som vet vilken månad som har tillägnats prostatacancern.

– Fler insjuknar och dör i prostatacancer jämfört med bröstcancer, därför är det lite märkligt att det är i samband med bröstcancermånaden som det slås på den stora trumman, säger Gösta Olofsson.

Han tror främst att det är de svenska männens eget fel att prostatacancern hamnat i skymundan.

– Det är fortfarande tabu att prata om prostatacancer. Dessutom har det historiskt sett funnits kvinnor som varit mer drivna i bröstcancerfrågan jämfört med män som varit engagerade i den manliga cancerformen, säger han.

Samtidigt som Gösta poängterar att han tycker att det är bra med insamlingar till förmån till bröstcancerforskningen säger han sig bli provocerad av den uppståndelse som rosa bandet-kampanjen får varje år.

– Men i år orkar jag inte bry mig och engagera mig i lika stor utsträckning som jag gjorde i fjol, säger han.

Gösta Olofsson tycker också att alla män borde bli kallade till ett test som visar om de har prostatacancer. Det skulle i så fall göras med både ett blodprov och en läkarundersökning, anser han.

– Kvinnor gör ju mammografi, varför skulle vi då inte kunna få testa oss?

Sedan LT rapporterade om Gösta Olofsson sist upplever han att hans hälsotillstånd har blivit sämre. Han tycker att han tappat styrseln i både kroppen och knoppen och han har svårt att andas.

– Det är något i kroppen som spökar. Men om det är cancern som ligger bakom eller om jag har en förkylning i kroppen vet jag inte, säger han.

Nästa vecka kanske han får svar på sina funderingar när det är dags att träffa den ansvarige läkaren på hälsocentralen i Svenstavik.

Är du nervös?

– Nej. Jag tror jag vet åt vilket håll det barkat sedan sist. Jag tror att jag har något förhöjda värden, säger han.