Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inne att träna ute

Klockan är sex en isande kall och mörk novembermorgon. Gruppen samlas under en lite nyvaken tystnad. Det är dags för morgonträning.

Annons

Idén att i grupp träna utomhus är på inga sätt ny. Men Jonas Brandt och Erika Nordenström, som båda driver företag som personliga tränare, tyckte att den möjligheten saknades i Östersunds träningsutbud. Det finns även eftermiddagspass med samma tema för de som inte är så morgonpigga.

Det är anledningen till att sammanlagt sju personer lunkar iväg i lätt joggtempo för att väcka morgonstela kroppar i den okristliga timmen.

– Jag tränar nästan aldrig inne, säger Göran Svensk. Med gruppträning gör gruppdynamiken att det är lättare att ta ut de där sista tio procenten. Gruppen gör det också lättare att hålla disciplinen och verkligen komma iväg för träning. Man tror på något sätt att man är saknad om man skulle utebli, säger Göran Svensk.

I träningen läggs stort fokus på nacke, axlar och bål. Detta för att träna kroppshållningen som ofta är bristande hos nutida människor.

– Vi fokuserar på de områden som ofta ställer till problem när man har stillasittande arbete, säger Jonas Brandt.

Det är lätt att tro att människor tränar mer om man drar slutsatser efter hur mycket träning syns i media just nu. Men i det statistiska underlag som finns tillgängligt så är bilden annorlunda. Folkhälsoinstitutet gör en enkätundersökning om bland annat fysisk aktivitet. Den visar att den dagliga fysiska aktiviteten som människor i Sverige utför ligger på samma nivå under 2012 som den gjorde 2004.

En långtidsstudie pågår just nu och utförs av analysföretaget Kairos future. Den har pågått sedan 2007 och ska vara färdig hösten 2014. Men redan nu visar de siffror som släppts att de som redan tränar också tränar mer men att det inte är fler som tränar.

De stora motionsloppen, som Vasaloppet och Göteborgsvarvet, blir fullanmälda på rekordtid. De samlar statistik om deltagarna, en statistik som talar sitt tydliga språk. Träningen åskådliggör stora och tydliga klasskillnader i samhället. Av deltagarna i Vasaloppet hade 65 procent läst minst tre år på högskola eller universitet. Av Göteborgsvarvets deltagare tjänar 40 procent mer än 400 000 kronor per år.

– Paradoxen är att loppen inte attraherar de som behöver dem. Mycket handlar om hur vi ska nå de som är fysiskt inaktiva och där finns ett kunskaps- och utvecklingsbehov, säger Örjan Ekblom, högskolelektor vid enheten fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och Idrottshögskolan, i en intervju med TT i somras.

Gruppen vid skidstadion börjar nu få upp ångan efter att ha gått som björnar upp- och nedför backen vid Arctura några gånger. Det är dags för några snabba spurter som avslutning på passet. Hornen växer ut och tävlingsdjävulen tittar fram men stämningen är god.

– Det är skönt att träna på morgonen, man får energi för hela dagen, säger Erika Nordenström medan gruppen stretchar och varvar ner.

De skyndar nytränade till sina bilar. Klockan är sju och det är dags att ta itu med resten av dagen.