Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inga bevis att läxor ger mer kunskap

Synen på skolarbete som görs hemma har varierat genom årtiondena. Det finns inga entydiga, vetenskapliga belägg för eller emot läxor.

Annons

Vissa skolor i dag är helt läxfria. Lärarna där får, på order av rektorerna, inte ge barnen en hemläxa. Skolarbetet ska skötas på skoltid och fritiden ska få vara fritid. Tidsandan i läxpolitiken syns tydligt vid en studie av de läroplaner som avlöpt under åren.

Skolornas första läroplan, utgiven 1962, anger att "huvuddelen av skolarbetet bör utföras på skoltid och att hemarbetets främsta syfte är att ge övning och säkerhet". Sju år senare, i läroplanen från 1969, var det dags för en uppmjukning av läxornas roll: "de bör få använda övrig tid varje dag för rekreation. Hemuppgifterna bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga".

På åttiotalet vidtog väsentligen hårdare ordalag för landets skolelever. I läroplanen från 1980 är det ord och inga visor som gäller: "Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna ta ansvar för en uppgift, anpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan ska ge".

De vetenskapliga studier som gjorts i ämnet läxor spretar åt olika håll. Vissa tyder på att läxor förbättrar elevers skolresultat medan andra studier tvärtom visar att resultaten sänks. En amerikansk studie, gjord av forskaren Harris Cooper, visar att läxors påverkan på elevers prestation är försumbar upp till årskurs sex men med stigande ålder ökar sedan läxornas positiva inverkan på skolresultatet.

Blandas sedan andra faktorer in i läxornas vara eller inte vara blir det genast receptet på en riktigt het potatis i den politiska världen. Föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens möjligheter att få hjälp med läxan, inkomsten påverkar om skattesubventionerad läxhjälp kan köpas och om barnet har en eller två sammanboende föräldrar som kan hjälpa till med hemarbetet.

På många platser, däribland Östersund, erbjuds läxhjälp av frivilliga och företag. Ofta är det studenter från högskolor som hjälper barn och ungdomar med hemuppgifterna på frivillig basis.

Mattestugan som hålls en dag i veckan på Wargentinsskolan drivs av den ideella föreningen Mattecentrum som grundades 2008. Den har varit i gång i Östersund sedan i november förra året.

– Jag tror att läxor i grundskolan ger en viss vana för det egna ansvar som väntar i gymnasiet, säger Ingela von Sydow, som arbetar på mattestugan och till vardags är lärare i matematik på Wargentinsskolan. Läxbegreppet finns inte riktigt på gymnasiet men eleverna har mycket att göra så det blir mycket hemarbete också.

Intresset är stort för läxhjälpen som ges på mattestugan en gång i veckan. Hittills har den inte marknadsförts mot högstadieeleverna för att man fruktar att de frivilliga handledarna inte skulle hinna med.

– Vi behöver fler volontärer, säger Ingela von Sydow.

En av kvällens volontärer heter Johan Forsén och han hjälper Marcus Hammarstedt att lösa en uppgift som gäller ränta på ett lån. Marcus pluggar extra inför nationella prov i matematik.

– Jag är civilingenjör i vanliga fall, säger Johan Forsén. Men det här är ett roligt sätt att kunna hjälpa till och få friska upp sina kunskaper.