Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Idiotiskt förslag om nappavvänjning

Annons

Konflikten här hemma har trappats upp. Det som började som ett idiotiskt förslag om nappavvänjning eskalerade snart till en viljornas kamp av bibliska mått. Bemötte gömmandet av mina nappar med en halväten banan i soffan. Införde också allmän värnplikt för mina smurfar och placerade dem strategiskt där nappsnattarna brukar gå barfota. Då det inte fick avsedd verkan hällde jag sylt i dvd-spelaren. Först efter några flottiga handavtryck på tapeten gick förhandlingarna åt rätt håll. Nappen är nu på plats och en försiktig fredsprocess kan skönjas.

Förmiddagen ägnades åt några intressanta debattprogram på tv. Den första handlade om vikten av att vara flexibel i ett alltjämt föränderligt samhälle (Barbapapa) och fortsatte med en spännande inblick i björnlivets alla utmaningar (Bamse). Filosoferade sedan en stund över det märkliga med fåglar. Varför får man äta smörgås men inte snorkråka? Ämnet blev än mer komplicerat när jag bestämde mig för att ta en tupplur på ett örngott. Allt ter sig obegripligt. Somnade av utmattning.

Senare samma dag var jag på babyrytmik för första gången. Försökte som vanligt hålla låg profil i sådana nya sociala sammanhang. Det försvårades av att mamma iklädde mig en neongrön tröja med en glittrig giraff. Dessutom hittade jag något som heter tamburin. Vet inte riktigt vad som hände men oj, vad den lät extremt mycket på kort tid! Förhoppningsvis är det glömt inför nästa besök.

På hemvägen mötte vi snorungen i 17C. Hans nya lyxiga barnvagn överträffades bara av hans pinsamt högdragna attityd. Försökte ge en fingervisning om vad jag tyckte, men då jag bar tumhandskar såg det tyvärr ut som om jag gjorde tummen upp. Ämnar förtydliga det hela på hans födelsedagskalas som vi oturligt nog bjöds in till. Trots idoga protester inköptes för ändamålet en rolig leksak. Jag tycker att det hade räckt med att ge honom en förkylning.

Väl hemma möttes vi av ett glädjande besked. Pappa hade hittat min försvunna plastspade! Jag försökte naturligtvis informera pressen om nyheten men min Fisher Price-telefon är inte bara otymplig, den har också usel täckning.

Dagen avrundades med ett bad. Fick tvål i ögonen och förberedde en stämningsansökan. Det enda positiva var att det inte tjafsades om nappen efteråt. Kunde därför somna gott.

Karina Håkansson