Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ida Stiller: Därför inleder vi en artikelserie om jämställdhet i kulturbranschen

 
LT Kultur: Hur jämställd är kulturbranschen?
Visa alla artiklar

I mina föräldrars källare står två bokhyllor, fyllda med mina gamla dagböcker och anteckningsblock. Jag har nämligen alltid skrivit. Som barn var jag hemskt blyg och i tonåren vågade jag sällan ta ordet i större grupper, men i text kunde jag känna den självklarhet jag upplevde att andra hade i det talade ordet.

Nu är jag 28 år och skulle inte längre definiera mig som blyg, men skrivandet har fortsatt göra detta för mig: ständigt kunna rädda mig. Numera försörjer det mig också, vilket får ses som priviligierat.

Någon gång i framtiden vill jag skriva mer än dagbok och kulturreportage. På min dator har jag ett 200 sidor långt textdokument med den väldigt koncisa titeln “Bok”. För att tala klarspråk: Jag har, liksom många andra, författardrömmar.

Att skriva böcker är svårt. Det vet jag efter att ha intervjuat många författare i mitt yrke som journalist. Men om jag någon gång lyckas ge ut en bok vill jag inte bli läst som kvinnlig författare med feministiska ambitioner. Manliga författare har genom historien nämligen inte beskrivits som manliga författare, utan enbart som författare.

Och även om jag definierar mig som feminist står jag fast vid åsikten att jag tror att politik bedrivs bättre på andra plattformar än i litteraturen.

Det fick jag prata med professorn Anna Williams om. Hon har bedrivit genusinriktad litteraturforskning och inom feministiska litteraturkretsar är hon en legendar.

Läs också: Litteraturprofessorn om marginaliserade författare: "Uppdelningen är seglivad"

Vilken typ av litteratur som ses som politisk finner jag väldigt intressant, och därför kommer jag inte att släppa det utan inleder nu en artikelserie i ämnet.

Redan i dag kan ni alltså läsa min intervju med Anna Williams, professor i litteraturvetenskap. Hon förklarar varför det är viktigt med representation, både bland författare och romangestalter, och varför vissa berättelser tolkas som politiska medan andra inte gör det.

Jag har även intervjuat två andra litteraturforskare. Dels Sam Holmqvist som skrivit sin avhandling om translitteraturhistoria, dels universitetslektorn Annie Linnéa Mattsson som poängterar hur viktigt det är att ha en genusaspekt på kurslitteratur.

Läs också: Ida Stiller: Nej Marcus, kvinnliga författares uppgift är inte att vidga dina perspektiv

I artikelserien kommer jag också att prata med författaren Elin Olofsson om varför det är viktigt att inte placera kulturutövare i fack och med regionens läs- och litteraturutvecklare Catarina Lundström om varför det är viktigt med olika perspektiv i litterära gestaltningar.

Men kultur rymmer såklart fler discipliner än litteratur. Att kulturbranschen i stort inte är jämlik råder det inget tvivel om. Tidigare i veckan blev Chloé Zhao den första kvinnan med asiatiskt ursprung, och den andra kvinnan totalt, att ta emot en Oscarsstatyett för regi. Och då har priset delats ut sedan 1929. Av den anledningen vill jag även bredda artikelserien till att handla om representation i både kulturyttringar och i branschen.

Det kommer jag göra genom att prata om varför hårdrocksscenen är så mansdominerdad med Jesper Lindgren och Jonas Eriksson i bandet Velvet Insane, vikten av att män går i terapi med Clement Kabogoza som driver podcasten “Singellivspodden” och betydelsen av metoo med regionrådet och Riksteaterns ordförande Karin Thomasson.

I artikelserien "LT Kultur: Hur jämställd är kulturbranschen?" kommer ni även att få ta del av tankar från komikern Tala Fakhreddine, regionens kultursamordnare Jimmy Eriksson, garnkonstnären Martin Etlinger och Härjedalens fjällmuseums chef Ola Hanneryd. Med flera.

För att använda Sissela Kyles karaktär Dagmars Frimans ord i tv-serien “Fröken Frimans krig": Det är en ny tid, lyft blicken så ser du den.

Läs mer:

Litteraturprofessorn om marginaliserade författare: "Uppdelningen är seglivad"

Vanligt med könsväxlingar i 1800-talslitteratur: "Annan bild av vad trans är i dag"

Clement vill krossa könsroller med podcast: "Pratar med tjejer jag dejtar på ett annat sätt nu"

Kvinnor har skrivits ut ur litteraturhistorien

Så kan rockscenen bli mer jämställd: "För att börja spela måste genuint intresse finnas"

Tala, 21, skämtar om rasism: "Måste komma in fler tjejer i komedivärlden"

Läs alla delar här.