Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I vimlet på bokmässan ...

/

... träffar jag Ingrid Elfberg, jämte i förskingringen, numera göteborgare som tidigare i år debuterade som författare med boken Gud som haver.

Annons

Den fick ett positivt mottagande och manuset sålt till Tyskland. Ingrid medverkar på mässan under lördagen.
Hur lätt gick det, blev du refuserad många gånger och hur många gånger skrev du om ditt manus?
- Många gånger!
Du fick ju bra recensioner. Vilar du på lagrarna nu eller har du något nytt på gång?
– Jag skriver nu på bok nummer två. Samma genre, spänningslitteratur, fast den innehåller ännu mera polisarbete än Gud som haver. Miljön är densamma, Göteborg, med en avstickare till Jämtlands län. Min polis Per återvänder till sin hemort Sveg, när hans mamma blir sjuk och han återknyter också kontakten med sin halvbror som driver hotell i Funäsdalen. Det finns också ett samiskt inslag.
Jag märker att du dras till gamla kända trakter, till exempel Härjedalen där du brukar åka skidor. Finns inte Östersund med i boken?
– Den kvinnliga huvudpersonen är född och uppvuxen i Östersund.
Vill du avslöja något mer om handlingen?
– Det handlar som i den förra boken om mänskliga psyken och det som driver oss människor, passion, hat, girighet, svartsjuka, vanmakt. Kryddat med kommunalt politiskt mygel och det intressanta begreppet revirskapande.
Vad vill du hälsa till dina läsare hemma i Jämtland?
– Säg att de har en egen deckardrottning nu!
Säger Ingrid med glimten i ögat och skyndar iväg med energiska steg.


Mer läsning

Annons