Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I svallvågen efter skandalromanen

Annons

Du som läste och berördes av Erica Jongs "Rädd att flyga" på 70-talet kommer att rutscha igenom "Förföra demonen" för att få veta vad som hände författaren i svallvågen efter skandalromanen som gjorde henne till profet och idol för kvinnor. Inte bara i västvärlden, Isadora Wings historia blev alla kvinnors historia och är nu en modern klassiker.

Erica Jong var en tämligen okänd poet när hon slog igenom med "Rädd att flyga", boken som för alltid associeras med "det knapplösa knullet" eller mer civiliserat det perfekta sexet.

Kvinnor blev plötsligt hyperintressanta när manliga storheter som John Updike och Henry Miller höjde boken till skyarna . Den innebar en attitydförändring till kvinnor och sexualitet och vad som var möjligt för kvinnliga författare att befatta sig med.

"Förföra demonen" är inte en roman utan mer som en öppenhjärtig monolog till en vän, skriven av den nu snart sjuttioåriga författaren, där hon ser på sitt liv på ett reflekterande och utlämnande sätt. Stilen pendlar mellan intellektuell skärpa och lättviktigt partyskvaller, då stjärnnamn paraderar över sidorna.

Den miljö som författaren till stor del har befunnit sig i, med avbrott för skapande perioder i Venedig eller internationellt kulturutbyte i Europa eller Sovjet, är det litterära New York, enligt Hemingway "en burk binnikemaskar som äter på varandra".

Enligt författaren spelar alla teater, alla är beroende av bekräftelse och rädda för varandra. Alla dricker kopiöst, sprit är de deprimerades självmedicinering, före Cipramil och Prozac. Man blir dödsfiender, skriver elakheter om varandra i böcker och press, även familjen mjölkar och äter man, man förråder och omskapar till "konst". Erica Jong har dock framför sig rättesnöret "Skäm inte ut oss (familjen) och säg inget emot Israel".

Jong analyserar författandets psykologi. Den skrivande kanske läker sig själv men det har sitt pris och sin vånda. Den period när älskarna avlöser varandra kallar Erica Jong "att rykta och mata hingstar". Det gäller bara att inte ge dem sitt kreditkort eller en bil. Hon konstaterar nyktert att män är ganska primitiva varelser.

Samma frispråkiga humor som i "Rädd att flyga" finns kvar, och nu skriver hon om sig själv utan alter ego.

Drömmen om den perfekta romanen, tillståndet då man skapar något nytt, "flow", nästan som diktamen uppifrån finns hos många författare. Erica Jong räknar upp många som i jakten på lättnad och transcendens förkortat inte bara sin skapande period utan också sitt liv med det magiska elixiret alkohol.

Efter att själv ha hamnat i fyllecellen omfamnar Erica Jong AA, hon böjer sig fast hon avskyr deras jargong. När dottern blir kokainberoende upplever författaren det totala bottenläget. I slutet av boken, då familjen är helad och hon blivit mormor, kopplar Jong på humorn och menar att om alla bleve friska från beroende, sprit, sex, spel, shopping, mat, så skulle hela USA gå under.

Erica Jong skriver livfullt och allvarsamt om sitt liv som judisk författare i en välbeställd bohemisk miljö. Hur är det att få en riktig sågning? Vilken sorts kärlek är bäst? Hon är givetvis totalt självcentrerad. Hon tänker trots allt: kanske finns det öden som är intressantare än mitt? En antydan att nästa bok handlar om hennes egen far.

Britt Jakobsson

Annons