Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I Bräcke sitter Draxten på alla makt

Kommunalrådet Sven Åke Draxten (S) i Bräcke kommun är en av länets få manliga ordföranden i kommunstyrelsen.

Hans parti fick drygt 53 procent av rösterna till kommunfullmäktige vid förra valet. Eftersom kommunen valt att skrota övriga nämnder så ligger all verksamhet under kommunstyrelsen.

Sven Åke Draxten är med andra ord den som sitter på all makt.

Annons

– Vi har inga nämnder förutom myndighetsutövning. Makten ligger hos kommunstyrelsen, slår han fast.

Eftersom Socialdemokraterna har egen majoritet, 22 mandat i fullmäktige, kan de i princip besluta precis som de vill.

Lagom till detta valår, 2014, bestämdes att skatten skulle höjas med 42 öre.

– Vi har alltid en dialog med våra oppositionspartier i olika frågor. Men eftersom de ofta tycker som oss blir det ingen diskussion i fullmäktige. Förutom under de senaste två åren när Moderaterna har presenterat en egen budget, säger Sven Åke Draxten vidare.

– De ville helt enkelt plocka bort pengar från våra kärnverksamheter i stället för att höja skatten. Det kunde vi inte ställa oss bakom.

Var det inte tufft att höja skatten med 42 öre ett valår?

– Vi kunde inte mörka för våra invånare hur ekonomin ser ut. Att vara tyst om det och sedan höja skatten efter valet vore ojust. Det var inget roligt beslut, men vi har jobbat med fokus på ekonomin under flera år för att kunna få ett överskott på två procent. Skattehöjningen ger kommunen ett tillskott på 4,6 miljoner.

Han beskriver många ok på kommunens axlar, bland annat en väldigt hög låneskuld och många borgensåtaganden som tärt på resultatet.

För att locka folk till Bräcke kommun framåt gäller det att ha bra arbetsmiljö och bra arbetsförhållanden. Efter sommaren ska heltider erbjudas alla som arbetar inom vård och omsorg.

Kommunen har också ett bra företagsklimat, förra året klättrade kommunen 104 placeringar till plats 159 i Svenskt näringslivs företagsrankning. Det ser Sven Åke Draxten som ett jättebra betyg från företagarna.

– I senaste undersökningen ligger vår kommun bäst i länet. Det är vi jättestolta över, vi har också inrättat ett näringslivsråd där vi träffar företagarna med jämna mellanrum.

Hur ser framtiden för Bräcke ut?

– Det gäller att få kommunen attraktiv. Vi har mycket på våra 3 849 kvadratkilometer som kommunen är till ytan med 700 sjöar och vattendrag, som också måste ses som en tillgång. Det bor endast två personer på varje kvadratkilometer.

– Strandskyddslagstiftningen är ett aber - hela lagstiftningen måste göras om eftersom Sverige inte ser lika ut här som i storstadsområdena. Du får i dag bygga ett strandnära hus men då måste det finnas ett befintligt inom 200 meter. Det finns inte här, suckar Sven Åke Draxten. Finansieringsfrågan på glesbygden är också ett bekymmer liksom en god service.

Alla partier fokuserar på landsbygden, tror du att slaget om landsbygden kommer att stå i det här valet?

– Landsbygden är otroligt viktig, alla vi som bor här måste kunna bo kvar och ha vår utkomst här. Tillgång till service är viktig och att det ska finnas kommunikationer för en pendlingskommun som vår.

– Tusen personer pendlar till ett jobb i en annan kommun varje dag och ungefär 300 pendlar in.

Bräcke kommun har som mål att alla kommunens invånare, innan 2020, ska ha blivit tillfrågad och erbjuden fiberuppkoppling. Målet är också, att innan sista december 2015, ska 90 procent av invånarna ha tillfrågats och erbjuden fiber.

Men det blir, trots stöd från Jordbruksverket till byarna, dyrt för den enskilde fastighetsägaren, runt 15 000 - 20 000 kronor kommer det att hamna på.

– Det är vansinnigt mycket pengar för en barnfamilj och i min värld skulle kommunen kunna bygga ut ett fibernät och sedan få pengar från staten för faktisk kostnad. Det handlar om strukturen i Sverige och vår överlevnad. Likaväl som vi har ström, att det finns vägar och järnvägar, säger Sven Åke Draxten vidare.

– Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister, har satsat 1,1 miljard på fiber. Men till hamburgerkedjor och liknande sätter regeringen av 5 400 miljoner per år i sänkt restaurangmoms. 40 procent går till personal och resten till vinster för ägarna. De pengarna hade gjort mer nytta i landsbygdsutveckling.