Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur tar vi hand om vårt vatten?

Den senaste tidens händelser kring dricksvattenförsörjningen i Östersund väcker tankar om samhällets skydd av vattenresurserna.

Annons

En sjukdomsframkallande parasit har kommit in i stadens distributionsnät för dricksvatten med ett stort antal sjuka människor som följd.

Stora utbrott av vattenburen smitta, vars omfattning hotar viktiga samhällsfunktioner, är ovanliga i Sverige. Det som nu sker är att allmänheten ställer berättigade krav på snabba åtgärder, ansvar utkrävs och i pressen kan vi läsa om hur det inträffade används som slagträ i den lokala politiken.

Det gäller att hitta läckan, straffa den skyldige och snabbt återställa samhällsfunktionerna så att vi kan fortsätta med ”business as usual”.

Samtidigt finns det en annan sida av problematiken som fordrar en bredare analys och betydligt mera långsiktiga åtgärder om vi skall kunna trygga en säker dricksvattenförsörjning. Problemet är intressant därför att det på intet sätt är unikt för Östersund och Jämtland.

I Sverige används fortfarande ytvatten, det vill säga sjöar och vattendrag, som dricksvattentäkter. Sett i ett europeiskt perspektiv så har vi i Sverige god tillgång till ytvatten av hög kvalitet, särskilt i mindre befolkningstäta områden i norra Sverige. Indalsälven som rinner genom Jämtland och Västernorrland är inget undantag och här finns än idag många ytvattentäkter.

Det som nu har inträffat visar på ett tydligt sätt hur sårbara våra ytvattentäkter är. Det kan vara så att det fortfarande finns boende runt Storsjöns stränder som har den uppfattningen att dricksvattnet går att dricka direkt ut sjön utan vidare rening. Så har det nog också varit tills för inte alltför länge sedan.

Indalsälven och Storsjön, Sveriges femte största insjö, bistår Östersund och den centrala Jämtlandsbygden med ekosystemtjänster dvs funktioner hos ett naturligt system som samhället utnyttjar men som vi inte betalar någonting för. Det faktum att samhället utnyttjar ekosystemtjänster gratis innebär tyvärr ofta överutnyttjande vilket i sin tur ger en försämrad funktion hos ekosystemen och i värsta fall total kollaps.

Ibland slår även en relativt måttligt försämrad funktion tillbaka på samhället, något som det nu inträffade är ett tydligt exempel på.

Storsjön renar vattnet som rinner in i sjön från älvens huvudfåra, från alla små och stora biflöden, från avlopp, dagvattenledningar och diken samt från diffusa utsläpp från åkrar, skogsmark och strandnära bebyggelse.

Storsjön kan förenklat liknas vid en sedimentationsdamm i jätteformat. Indalsälvens vattenvårdsförbund har utfört systematiska mätningar av Indalsälvens vattenkvalitet sedan 1993.

Analyserna visar bland annat att förekomsten av tarmbakterier från varmblodiga djur (E.coli) har ökat påtagligt vid Kvitsle nära inloppet till Storsjön.

Men det är inte den enda provtagningsstation där bakteriehalterna har ökat. Analyserna visar att stora delar av älven i sin helhet i dag är kraftigt påverkad av fekal förorening. Under mätperiodens början var det mycket ovanligt att finna ens enstaka E.coli bakterier i Storsjöflakets öppna vattenvidder men under senare år är ofta bakteriehalterna även här så höga att det medför hälsorisk att dricka vattnet direkt ur sjön.

Vattenvårdsförbundets målsättning, att Indalsälven skall ha dricksvattenkvalitet, är i dag långt borta. Analysresultaten visar att utsläppen av otillräckligt renat avloppsvatten och annan hygieniskt betänklig förorening totalt sett nått en kritisk nivå där ekosystemets reningsfunktion har blivit överbelastad.

Detta borde stämma till eftertanke, inte minst hos våra lokala beslutsfattare. Det som nu inträffat i Östersund kan förhoppningsvis åtgärdas om man kan hitta och sätta stopp för ett större läckage av orenat avloppsvatten men det kommer inte att lösa problemet med den systematiska försämringen av vattenkvaliteten som pågått under så många år.

Ofta finns en övertro på att tekniska system skall kunna lösa den här sortens problem. Bästa möjliga teknik skall naturligtvis användas i ett modernt och miljömedvetet samhälle men erfarenheten lär oss att tekniska system ändå har sina brister och begränsningar och att människor tyvärr gör fel ibland. Det kan vi nog aldrig helt komma ifrån och insikten om att det förhåller sig så borde vi ta med i vår analys.

Det är viktigt att vi vågar och kan se besvärande samband som till exempel det mellan en frikostig exploatering av de idag så attraktiva strandnära miljöerna och de risker som detta innebär för ett långsiktigt utnyttjande av Indalsälvens ekosystemtjänster.

Det faktum att så stora delar av Indalsälven är allvarligt förorenad borde leda till krafttag från samhällets sida.

För att vända den negativa utvecklingen av vattenkvaliteten fordras en mer utvecklad samverkan mellan alla aktörer i Indalsälvens avrinningsområde än vad vi ser i dag. Samverkan måste bygga på en bred och förutsättningslös analys av hela den komplexa problembilden. Först då kan vi vända utvecklingen mot en långsiktigt hållbar användning av våra värdefulla vattenresurser.

Anders Jonsson

Lektor och forskare vid Mittuniversitetet i Östersund

Claes-Göran Bergh

Ordförande Indalsälvens vattenvårdsförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel