Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur ska vi klara vården i framtiden?

Annons

Inom några år kommer var femte invånare i Sverige att vara över 65 år. Att få tillräckligt med personal till vården och omsorgen tornar upp sig som en av de stora framtidsutmaningarna.

Nyligen kom en prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som visar att problemet dessutom har underskattats. 225 000 personer behöver anställas de närmaste tio åren. Det är betydligt fler än man tidigare trott. Det är inte bara vårdpersonal som fattas, behovet av administrativ personal växer också i takt med att dokumentationsbördan ökar.

Mest kritisk är situationen, som väntat, inom äldrevården. 129 000 vårdbiträden och undersköterskor behöver nyanställas fram till 2023. SKL listar en lång rad åtgärder som arbetsgivare behöver göra för att locka till sig personal. Högre lön lyser med sin frånvaro på listan. Förvisso är lönen inte allt, men det förefaller helt orimligt att det ska gå att höja statusen på vårdyrkena utan att höja lönerna.

Arbetsvillkoren är en annan viktig faktor. Enligt Kommunal har de försämrats inom hemtjänsten på senare år. Det beror bland annat på att många kommuner har använt Lagen om valfrihet, LOV, som en förevändning att pressa priserna till en nivå där det inte längre går att upprätthålla en bra verksamhet. I Stockholm saknar sex av tio hemtjänstföretag kollektivavtal. Äldreminister Maria Larssons (KD) råd till undersköterskor som är missnöjda är att byta jobb. Alltså precis den lösning på problemet som gör att vårdtagare tvingas acceptera en oändlig rad av personalbyten.

Det är faktiskt skrämmande att en ansvarig minister inte har vidare vyer än så.

Kommunals ordförande Annelie Nordström anser att landets kommunpolitiker inte tar sitt ansvar. De ser att de inte kommer att kunna finansiera äldreomsorgen i framtiden annat än genom kraftigt höjda skatter. Därför väljer de att inte se framåt över huvud taget.

Detsamma kan sägas om politikerna på riksnivå. Trots att en samlad expertis är eniga om att det krävs kraftiga skattehöjningar för att behålla nivån på dagens välfärd är det ingen som vågar andas något om saken. Det är ju valår.

En undersökning som Ungdomsbarometern gjort visar att var tredje ung man kan tänka sig att jobba inom vården. Det intresset måste tas tillvara. Om inte en ny generation fyller glappet efter alla pensionsavgångar kommer arbetsgivarna att få tillgripa andra lösningar. På en del håll bryter man redan ny väg. I Västerbotten får landstingsanställda som lovar jobba till 67 års ålder ett lönepåslag på 20 procent, eller reducerad arbetstid. I Göteborg anlitar ett bemanningsföretag pensionerade sjuksköterskor för 50 000 i månaden och hyr ut dem som sommarvikarier.

Man kan ha massor av åsikter om sådana lösningar. Men de visar att även vårdyrken kommer att uppvärderas när behovet är tillräckligt stort.