Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur går översiktsplan 2040 ihop?

Annons

Utgångspunkten för förslaget är ett förhoppningsfullt befolkningsmål på 65 000 i Östersund år 2040. Hur når vi dit? Förslaget som är ute på samråd övertygar inte. Vilka utmaningar ligger framför oss? Vem tar ledningen? Snarare är utvecklingen sådan att kommunen låter sig bli offer för omständigheter. Syftet är otydligt, och resultatet blir en otydlig produkt där frågorna blir många. Varför ska denna kraftfulla omdaning ske? Är en tillväxt realistisk, som gör att så stora förändringar behövs inom Östersund? En beredskapsplan för en väntad framtid bör lägga mer fokus på det goda samhället och tillväxt i ett regionalt perspektiv. Det förvånar, att mellankommunal samhällsplanering fokuseras helt på Östersund-Krokom-Åre, trots att alla kommuner i länet berörs av hur det går i Östersund. Man bör inte lämna övriga kommuner utanför, alla har orter på pendlingsavstånd till staden mitt i centrum, som även fortsatt kommer att vara ett nav. Alla åtta kommunernas samhällsbyggande och tillväxt är viktiga för helheten. Tillsammans är vi starka.

Den målbild man utgår från till 2040 är staden kring vattnet (s 42 i Era tankar – våra svar), med honnörsord om långsiktig hållbar utveckling. Viljan är att förtäta centrum, inifrån och ut. Inte bara Torvalla-Odensala-Söder och Mjälle-Valla-Sydvästra Frösön ska byggas ihop utan alla stadsdelar i staden (s 36). Det innebär att likhetsprincipen och förhoppningen om befolkningsökning får styra över behov och trivsel. Denna bostadsförtätning som ersättning för att butiker stänger när handeln förflyttats till köpcentra utanför centrum, förändrar hela stadens profil. En så stor och koncentrerad utbyggnad förväntas motverka segregation. Hur då? Den bild som vi själva och besökare har av Östersund förändras, en trevlig, mindre stad med ett levande centrum, en mötesplats för olika åldrar, något som också har en positiv inverkan på förhållningssätt mellan olika generationer och grupper. Att bygga ekonomiskt hållbart och på en redan utbyggd infrastruktur är i och för sig rätt tänkt men kan bli fel om man samtidigt skadar stadens kärna och bostadsområdenas karaktärer.

Genom sociala media nås allmänheten nu av mer information, befolkningens intresse för samhällsfrågor har ökat och fler deltar i debatten. En viktig faktor är upptäckten att politiska samförståndslösningar inte eftersträvas i kommunen, att beslutande organ inte satsar på prioriterade grupper som barn/unga och socioekonomiskt svaga, inte på invånarnas hälsa och trivsel. Känslan blir att särintressen; mer välbeställda inflyttare samt storhandel, gynnas. Vi som växt upp här och stannat kvar, med barn och barnbarn, med rötter och känsla för vår natur och hembygd flyttar knappast, men vår roll som möjliga ambassadörer har undergrävts. Därför är framtidsplanen 2040 och dess handhavande särskilt viktigt.

Vad vi som bor här vill och tror om framtiden, ska vara en viktig utgångspunkt för slutprodukten. Det omfattande samrådsförfarandet är ett berömvärt initiativ och processandet en helt nödvändig del innan beslut tas om översiktsplanen. Med en genomtänkt och nytänkande plan, som utgår från ett klart och attraktivt syfte, där medborgarnas synpunkter får betydelse, kan Östersunds kommun utvecklas till ett välkomnande samhälle. Det innefattar särskilt att prioriterade grupper verkligen får stärkta resurser utifrån behoven, Vår fantastiska och vackra stad kan bli ett samhälle där alla vill bo. Men vilken attraktionskraft har Östersund idag för inflyttning? Här finns en del feltänk i den utveckling som pågår.

I en tidningskommentar bemöter Jenny Jernström, projektledare, vissa synpunkter om översiktsplanen. Förtydligandet är att planen är obligatorisk för varje kommun och enbart ska behandla frågor som har koppling till mark, vatten och den bebyggda miljön. Kommunen vill genom översiktsplanen skapa en stadsstruktur med bra möjligheter till vardagsmotion. Utgångspunkten i översiktsplanens utställningshandling handlar om att skapa förutsättningar för alla: barn, vuxna, äldre och personer med funktionsnedsättning, att leva ett gott liv med en god hälsa. Tankar om kulturens roll som dragningskraft på inflyttare saknas.

Vi har redan en stadsstruktur med bra möjligheter till vardagsmotion och det finns förutsättningar för alla att leva ett gott liv med god hälsa om inte det vore så att kommunen överlåtit utvecklingen till marknadskrafterna. Den ekonomiska prioriteringen har flyttats över från vård, skola och omsorg till Vinterstadens tillväxt och exploatering.

Kommunens avsikter och beslut motverkar snarare en inflyttning från andra håll än från glesbygden i länet. Utflyttning sker när kommunen inte värnar barn och ungdomar och då tidigare löften till inflyttare bryts innan man ens är riktigt rotad i Jämtland. En omtyckt skola i Ope läggs ner, en bidragande orsak till tidigare val av bostadsort för barnfamiljer. I Radio Jämtland intervjuades en barnfamilj (båda aktiva lärare) som flyttar till Skåne med sina tre barn eftersom hörselspårets nedläggning medfört att den gravt hörselskadade sonen inte längre har förutsättningar till utveckling i Östersund. Närliggande mötesplatser i och nära bostadsområdena har avvecklats, som fritidsgårdar, planer för skridsko/fotboll, Odenvallen, Lövstabadet m.fl. Att barnfamiljer inte prioriteras sprider sig och talar emot Östersund som inflyttningsort från platser utanför länet. Tvärs emot förra översiktsplanens intentioner har handelsytan utökats, och utbudet förskjutits från skrymmande produkter till detaljhandel och dagligvaruinköp. Kommunen släpper kontrollen över marken. Hur kan vi då lita på att bara halva bussgatan Torvalla-Odenskog ska öppnas för trafik, en eftergift till den för tillfället starka kritiken som senare kan omprövas?

Bostadscirkulationen där pensionärer förväntas lämna sina villor och flytta in i nybyggda lägenheter sker för långsamt. Problemet tycks vara att de trivs där de bor och har sitt hem, grannsamverkan fungerar och det känns tryggt. Nackdelar överstiger fördelar med naturnära boende och markkontakt, och pensionärer bor kvar så länge de kan. Tomma lägenheter finns att tillgå men de är inget alternativ då bostadskostnaden är för hög. En stor utmaning för kommunen är att tillgodose behovet av billiga bostäder, men vilka kreativa lösningar kan man tänka sig? I bostadskö står 7 000, därav 2 800 ungdomar upp till 25 år. I Östersunds kommun tas numera inte ansvar så att prioriterade grupper ungdomar, äldre och socioekonomiskt svaga kan hyra en bostad som de har råd med. Allmännyttan är borta och utifrån de ekonomiska krav som ställts från kommunen på Östersundshem, får de ingen hjälp därifrån. Byggandet fokuseras på vinst och därmed på välbeställdas önskemål. Undrar någon då varför ungdomar känner sig tvingade att flytta söderut? Hur ska de få framtidstro att stanna kvar?

Nu ska ett antal bostäder byggas på Storsjö Strand och Stadsdel Norr och flera förtätningar (bl.a. Fagerskrapan) pågår redan. För att inte få än fler tomma bostäder är det nödvändigt att billiga smålägenheter snabbt produceras. Det borde räcka att utöver detta förtäta långsamt, bebygga lucktomter först och förtäta där det är möjligt, utan att förstöra naturområden och parker. En tydligare skrivning förväntas i planen om jordbruksmarken, bygglov ska inte tillåtas, utan synnerliga skäl, som t ex ersättningsbyggnader.

Omkring de sex tätorterna man pekat ut i planen finns för lite utrett beträffande befintliga kvaliteter och möjligheter. Detta ska vävas in, innan planen kan godkännas. Underlag för samhällsservice och F-6 skola bör skapas. Hur tätorterna planeras har betydelse för hur mycket Östersunds stad behöver byggas ut. Fler tätorter kan läggas till, Hara by och Opeområdet t. ex. Hara gränsar till Bergs kommun och trafiken på genomfartsleden har ökat genom inpendling till Östersund från Oviksbygden och Hackåshållet. Fler vill bo naturskönt och lugnt på en mindre ort, på pendlingsavstånd till Östersund. Det är just därför som Annersia har utvecklats så snabbt sedan bron byggdes. Det var inget som kommunen hade räknat med, då man strax innan befolkningsutvecklingen där lade ner skolan som sedan blev Böle friskola. Tätorter med pendlingsavstånd ger möjligheter, t ex för inflyttare från storstadsregioner, entreprenörer från andra länder, som söker en lugn miljö med utrymme och vacker natur.

Bilden av Östersund har förändrats från den energifyllda framtidstro som befolkningen kände en tid efter försvarsbeslutet. Kommunens nuvarande fokusering på att tillgodose kapitalstarka intressen före välfärden förväntas bana väg för den tillväxt som senare ska öka välståndet i vår kommun via fler arbetstillfällen. Lågpriskedjor bildar allt större köpcentra, där den skrymmande handelns andel minskar, detaljhandelsbutiker från centrala stan flyttar ut till Lillänge/Odenskog. Stora gratisparkeringar ger ökad biltrafik och trafiksituationen är kaotisk vissa tider. Markförsäljning sker snabbt och utan större insyn. När marken väl är såld har inte kommunen makt att styra över lämplig arkitektur eller vad som sker. Kanske detta bidragit till att hela handelsområdet Lillänge/Odenskog känns disharmoniskt, inte inbjudande och trivsamt utan snarare skapar stress.

Det senast sålda stora markområdet innebär att Körfältsområdets skogsavgränsning nu kan exploateras, områdets närliggande förskola i skogsbrynet kan rivas, till förmån för mer handelsyta. Skattebetalarna står för notan, att bygga upp en ny förskola längre bort. Vi kan se en klokare resursanvändning till förmån för barnens välmående. Våra skattepengar borde först användas till välfärden, inte till beslut som ger ökad biltrafik och än större köpcentrum Målkonflikten drabbar en befolkning som behandlas med tystnad eller som att vi inte begriper de stora dragen. Att utlova samråd för formens skull, när besluten redan är fattade, som i skolfrågan senast är respektlöst. Samhället hårdnar när behoven hos den egna befolkningen negligeras. Vi förväntas inte kunna bidra till den tillväxt som eftersträvas, resultatet blir pessimism, en passiviserad befolkning som ger upp, råder ungdomarna att flytta, skolor läggs ner och barnfamiljer flyttar.

Materialet känns motsägelsefullt och som en kompromiss mellan olika viljor, där man inte har någon gemensam uppfattning eller vision för Östersunds kommun 2040, och som framtida politiska beslut förväntas leda till. Under processen har man tagit till sig några synpunkter från allmänheten, andra har avfärdats, se handlingen Era tankar – våra svar. En genomtänkt och framsynt översiktsplan där samförstånd kunnat nås över partigränser, kan säkra en framtida positiv utveckling med större stabilitet i besluten över tid.

Vad utgår man ifrån när man förväntar sig en massiv befolkningsökning via ytterligare handelsytor och ett stort antal bostäder? Trenden går åt rakt motsatt håll, storstadsregionerna växer så det knakar medan avfolkningen i Norrlands inland fortsätter. Att Östersund inte tappat befolkning beror på inflyttning från övriga kommuner, flyktingtillskott och arbetskraftsinvandrare. Nästa steg är dragningskraften från storstadsregionerna som underminerar inlandet ytterligare. Ålderspyramiden i länet förstärker trenden, flertalet kommuner tappar skattekraft, samhällsservice och kommersiell service. Med god planering kanske en viss inflyttning mot tätorter kan förväntas så att befolkningstalen där behålls. Hur kan trenden vändas? Kanske genom att lära av omvärldens erfarenheter? Brist på ungdomsbostäder och många kontraproduktiva beslut i välfärdsfrågor bidrar till utflyttning. Handelsytor i utkanten av stadskärnor utarmar ett levande centrum, Sundsvall är ett av flera avskräckande exempel.

Det finns andra kommuner som i översiktsplanearbetet har ett tydligt syfte och en mer framåtblickande ingång än Östersunds passiva inställning. Utan en målbild för hur ett bra samhälle ska se ut, kommer knappast prioriterade grupper och de egna invånarna att få plats. Min känsla är att här har kommunen blivit offer för marknadskrafter, som tagit över samhällsutvecklingen.

Ett mer aktivt synsätt på översiktsplan kan hittas i Landskrona kommuns protokoll 15 okt 2013 (Stadsbyggnadsnämnden) Deras förslag till översiktsplan skickas nu till kommunstyrelsen för beslut om samråd:

"Syftet med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en stark och positiv utveckling av Landskrona stad. Syftet är också att utifrån befintliga kvaliteter skapa en attraktiv framtidsbild, utan att blunda för de utmaningar som staden även står inför. Bakgrunden till arbetet står att finna i den outnyttjade potential som finns i Landskrona stad.

Citat från Svenska Dagbladet 24 november 2013:

"Landskrona kommun vill inte ha några fler köpcenter runt staden. I en ny översiktsplan för kommunen tillåts inga nya gallerialösningar eller externa köpcenter utanför stadskärnan".

– Vi lägger locket på för det. Många kommuner har släppt det helt fritt. Då utarmas centrumhandeln, säger stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen, till Helsingborgs Dagblad.

Målet är att planen ska kunna antas innan sommaren.

Sammanfattning:

Östersunds kommun bör svara på vilka starka trender och omvärldsförändringar som ligger till grund för den kraftfulla expansion som förväntas. Man möter inte ungdomens bostadsbehov, de mjuka värdena i samhället värnas inte utan får stå tillbaka för ett i mina ögon kontraproduktivt teknokratiskt synsätt. I ett försök att hindra centrumdöden, ska staden byggas samman inifrån och ut vilket förändrar stadsbilden, men inte ger en levande stadskärna.

Det finns mycket att kommentera i översiktsplan 2040, men min slutsats är att kommunen bör ta ett omtag på hela översiktsplanen, tänka på hela kommunens utveckling och mellankommunalt planera tillsammans med alla länskommuner när det gäller samhällsutveckling.

Då kan en tydlig och aktiv målbild formuleras, som syftar till det samhälle Östersunds kommuns invånare vill ha 2040. Målbild Staden kring sjön är passiv och känns mest som ett skämt.

Östersund 2013-11-26

Birgit Eriksson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel