Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hovrättsjuristerna och den svenska synden

Annons

Tydligen har det blivit "alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor". Det är Göta hovrätt som i en dom beskriver den nya sexualiteten. Formuleringen öppnar för tolkningar, man undrar vad hovrättsjuristerna egentligen far efter? Par som kopulerar halvt synliga i parker, lägger ut sina intima stunder på nätet? Den svenska synden 2.0?

Konsekvensen av hovrättens sociologiska spaning är att en ung kvinna som blivit sexuellt uthängd på nätet av sin smygfilmande ex-pojkvän, får sitt skadestånd kraftigt sänkt. Notabelt är att tingsrätten, där nämndemännen är i majoritet, såg mer allvarligt på kränkningen och utdömde ett högre skadestånd – vilket helt säkert svarar bättre mot den allmänna rättsuppfattningen. Folk i allmänhet vill inte få sina sexliv utfläkta.

Som det här fallet visar handlar inte rättegångar bara om att tolka lagparagrafer, utan om att göra rimlighetsbedömningar och tillämpa sunt förnuft. Här fyller nämndemännen en viktig funktion.

I USA har problemet med så kallad "hämndporr" (revenge porn) uppmärksammats på senare tid. Antagligen kommer vi även i Sverige att tvingas bekanta oss allt mer med detta fenomen. Efter ett uppbrott lägger en tidigare partner ut bilder eller filmer av sexuell natur på sitt ex för att ge tillbaka (och antagligen tjäna pengar). Det finns ingen frivillighet i publiceringarna, för offren, i huvudsak kvinnor, handlar det om grova integritetskränkningar.

Att tidsandan har förändrats och att vi i dag har lättare att tala om blommor och bin är förvisso sant. Men det kan inte ses som en förmildrande omständighet i ett fall som handlar om en kvinna som fått sin integritet kränkt.

Det är korrekt att beskriva målet i Göta hovrätt som ett tecken i tiden. Men inte som ett tecken på en förändrad sexualitet, utan som ett exempel på hur lätt den nya tekniken kan missbrukas. I webbkamerornas och de smarta telefonernas tidevarv ökar utsattheten. En filmsekvens på nätet finns kvar för alltid.

I stället för att trassla in sig i ett överslätande resonemang borde hovrätten ha markerat allvaret.

Annons