Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon väver samman länets textilhistoria

/
  • I söndags släppte Ulla Oscarsson sin bok Kvinnomöda och skaparglädje som är formgiven av Lena Andersson.    Foto: Robert Henriksson
  • Boken berättar om den textila historien i Jämtland och Härjedalen som sammankopplas med världen via importerade tyger och modets svängningar.Foto: Robert Henriksson
  • Kjolväska av schagg med applikationer av kläde och kattun från Lillhärdal.Foto: Marie Tengroth Ulväng/Ulla Oscarsson
  • Fritt yllebroderi från Ovikens socken.Foto: Jamtli
  • En grupp kvinnor och män från Linsell klädda  i äldre dräkter. Bilden är tagen vid 1900-talets början. I boken tillägnas huvudbonaden ett eget kapitel, kvinnor dolde noggrannt sitt hår.Foto: S Bergström

För fyra år sedan blev Ulla Oscarsson pensionär. Då började hon skriva boken "Kvinnomöda och skaparglädje":

– Det är ett kamikazeprojekt att skriva om textilhistoria, det är ett så stort ämne.

Annons

Materialet till boken, som släpptes på Jamtli i söndags, har däremot tagit ett helt liv att samla in.

Under 32 år var Ulla Oscarsson Jamtlis förste antikvarie och i det ansvarig för Jamtlis textilsamling. 1982 öppnade basutställningen Kvinnomöda och skaparglädje. Under de tre år hon arbetade med den samlade hon på sig mängder av material. Hon besökte bland annat Nordiska museet och gick i genom deras samlingar, djupdök i hembygdsföreningars material och besökte privatpersoner.

– Av allt det där jättelika stoffet som samlades in under tre år var det bara några få procent som kom till uttryck i utställningen. Sedan har det där legat och jäst i mig, säger hon när vi ses några dagar efter släppet.

I den nya boken, som delar namn med utställningen, får länets textila historia breda ut sig på 256 sidor. Boken är formgiven av Lena Andersson och är förutom text också rik på bilder och korta historiska citat som i kapitlet om underkläder: "Särkan låg vi i. Den hade vi från ny till ny, om dom var av blaggarnsväv. För då höll dom se rena, så styva var dom".

I huvudsak rör sig boken från 1700-talets mitt och fram till andra världskriget men gör också tidsresor både bakåt och framåt, som till Överhogdalsbonadernas 1000-tal. Många av de allra äldsta textilierna som finns bevarade i Sverige kommer från Jämtlands län.

I första hand tar boken upp den självägande bondebefolkningen som utgjorde merparten av befolkningen i länet. De folkdräkter som skapades i det nationalistiska 30-talet har inte mycket förankring i socknarnas tidigare klädedräkter:

– Man ska inte tro att alla gått och sett ut så.

I stället var det en folklig modedräkt som gällde. Modet sjönk ner i de breda folklagren med viss eftersläpning, kanske 50 år i Jämtland som saknade slott och herresäten att influeras av. En annan orsak är förstås också textiliernas höga värde. Ulla har själv odlat och skördat lin. Lin som sedan ska rensas, ryckas, rötas, bråkas, skäktas och häcklas, spinnas till tråd och vävas till tyg. Sedan kan en särk sys av tyget.

– Tidsstudier har visat hur lång tid det tar att göra en enkel vardagssärk. Det tar ungefär 100 timmar.

Om man tänker sig en låg timpenning om 50 kronor ger det ett värde på 5 000 kronor – för en enkel särk. En avancerad väv tar betydligt mer tid i anspråk: en yrkesväverska kunde en till en och en halv meter bunden rosengång på åtta timmar. Boken berättar också hur en gammal vadmalsrock vid 1800-talets början i en bouppteckning jämställs i värde med två plogar och en harv eller två ettårsbockar.

Och trots detta enormt tidskrävande arbete, denna kvinnomöda, som ligger bakom textilier så fanns också utrymme för skaparglädje.

– Tyvärr intervjuade man ju aldrig 1700-talsmänniskan om hon kände glädje i det här men det tror jag att de gjorde, säger Ulla.

I kyrkan var det show-off, då hade man sina finaste kläder.

– Man sa att vissa kvinnor hade vävhuvud. De kunde sitta i kyrkan och titta på kläder och mönster och räkna ut hur de var gjorda.

Mer läsning

Annons