Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Högutbildade i riskzonen för stress

Långvarig stress kan påverka hjärnans kapacitet.

Det har psykologen Agneta Sandström kommit fram till i sin forskning.

– När de som jag testade försökte koncentrera sig så hände ingenting, säger hon.

Annons

Allt fler människor får problem med stress och utbrändhet. En som är expert på området är psykologen Agneta Sandström som doktorerat på stressens effekter på hjärnfunktioner.

– När jag började forska så hade jag en psykologmottagning i Umeå. Försäkringskassan skickade många utbrända patienter till mig. En sak som jag lade märke till var att de klagade på dåligt minne. Och det handlade inte om någon inbillning. Många blev riktigt jävla sjuka, säger Agneta Sandström.

Patienterna hade flera saker gemensamt.

– Det här är ambitiösa personer. En del psykologer, en del mediefolk. De har det gemensamt att de har mer utbildning än genomsnittet.

Forskningen gjordes i tre steg.

– Jag började med ett batteri av tester som patienterna fick göra. De gjorde bra ifrån sig på intelligenstesterna. Men hade problem med exekutiva funktioner. Att ta initiativ och skifta uppgift till exempel, säger Agnetha Sandström.

I ett andra skede så gjordes biologiska tester. Bland annat kunde man konstatera att det så kallade stresshormonet kortisol utsöndrades onormalt mycket hos stresspatienterna.

– Kortisol är ett bra hormon. Vi behöver det för att leva. Men det är inte bra under längre perioder, säger Agneta Sandström.

I det tredje steget mättes hjärnfunktioner. Och det är här det blir riktigt intressant. En grupp med stressade personer, en grupp med deprimerade och en kontrollgrupp mättes.

– Patienterna fick ligga i en magnetkamera och lösa tre uppgifter. Först en uppgift som jag visste att de skulle klara. Sedan en uppgift som skulle ge dem problem. Och till sist en kontrolluppgift. En lätt uppgift, säger Agneta Sandström.

Mätningarna visade att både gruppen med friska personer och de som led av depression fick ökad aktivitet i pannloben (en del av hjärnan).

– Men när de stressade personerna skärpte sig och koncentrerade sig för att lösa uppgiften då hände inte ett skit, säger Agneta Sandström.

Hon larmar om att stress ihop med depression är på väg att bli vår tids stora hälsoproblem.

– Enligt WHO så kommer stress och depression vara den största källa till ohälsa år 2020, säger Agnetha Sandström.

– Det här med stress är något man måste titta på även på systemnivå. Se vad det är rent sociologiskt som gör att vi blir mer stressade.

Vad säger du till de som är skeptiska till det här med stress som sjukdom och kanske uppfattar att det handlar om människor som är lata och inte orkar jobba?

– Det är inga latmaskar som blir stressade. Folk som har taskig arbetsmoral hamnar aldrig i den situationen. De riktiga latmaskarna blir aldrig utbrända.

Hur gör du själv för att undvika att bli stressad?

– Jag är en naturbegåvning när det gäller att lata mig. Sedan tränar jag mycket. Och försöker vara ute i dagsljus en timme varje dag.