Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högskolan balanserar på tunn lina

Annons

Nu öppnar återigen portarna till landets högskolor och universitet och både gamla och nya studenter införskaffar kurslitteratur, gör sig redo för kommande tentor och börjar samlas i föreläsningssalar i hela landet. Men högskolorna och universiteten har i flera år nu fått minskade anslag vilket lett till både färre utbildningsplatser och mindre undervisning.

En rapport från TCO berättar att bara hälften av landets studenter har mer än nio timmars lärarledd tid varje vecka. Var fjärde student har mindre än sex timmars lärarledd undervisning. Det är siffror som bör tas på allra största allvar. Hur mycket lärarledd tid man har i veckan säger inte nödvändigtvis något om utbildningens kvalitet, men det visar på tendenser.

Dessutom fortsätter trenden med rekordmånga sökande till högre utbildning, samtidigt som antalet platser på högskolorna minskar. Allra värst drabbas de mindre högskolorna och universiteten, varav många fått kraftigt minskade anslag. De senaste årens utbildningsanslag har fördelats om mellan lärosätena på ett sätt som gynnat de äldre etablerade universiteten medan nyare universitet och högskolor fått mindre anslag. Mittuniversitetet får till exempel 34 miljoner mindre i utbildningsanslag mellan 2014-2017.

Den nuvarande regeringen har de senaste åren gjort stora satsningar på forskning. Det är så klart hedervärt, men precis som universitetskanslern Harriet Wallberg konstaterar på DN Debatt är det problematiskt att lägga mycket anslag på forskning, samtidigt som man drar ner på anslagen till högre utbildning. Om inte möjligheten att studera på grundnivå finns, vilka blir då framtidens forskare? Wallberg poängterar även att kvaliteten på den högre utbildningen riskerar att bli sämre med mindre anslag, vilket även det får konsekvenser för forskningen.

Det som är så paradoxalt i att satsningarna på högre utbildning låter sig vänta är att det faktiskt finns ett behov på fler högutbildade. Enligt TCO:s rapport upplever företag och offentlig sektor redan i nuläget att det blir allt svårare att rekrytera personal med den kompetens som krävs. Det finns såklart inget svar på hur många fler högutbildade som behövs, men det behövs fler. Både för att klara välfärdsutmaningar i framtiden och för att sticka ut i den globala konkurrensen. För att inte tala om de mindre synliga effekter ett utökat kunskapssamhälle får, så som mindre social utsatthet, bättre hälsa och större deltagande i samhället och politiken.

Landets lärosäten balanserar nu på en tunn lina som riskerar att gå av om anslagen blir mindre samtidigt som utmaningarna blir fler. Det som krävs är satsningar, inte fler nedskärningar.