Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hjördis Persson

Annons

Sjuksköterskan Hjördis Persson, Östersund, har avlidit i en ålder av 96 år.

Hon föddes i Naestved i Danmark på Själland 1917 och växte upp med sin storebror Stig samt föräldrarna Emma och Olander Sonesson.

Hjördis föräldrar var från Sverige men bodde några år i Danmark, där hon också gick första året i skolan. Efter vistelsen i Danmark flyttade familjen till Skåne och bodde bland annat i Simris, där Hjördis konfirmerades.

Hjördis avlade sjuksköterskeexamen i Kristianstad 1943. Hon fick en utmanande start på sin yrkeskarriär när hon arbetade med finska krigsbarn på Sankt Görans sjukhus i Stockholm under krigsåren. Under denna period smittades hon av difteri, vilket ledde till en tids konvalescens.

Hon hade sin första anställning vid Jämtlands läns Centrallasarett i Östersund 1947. Efter en kortare tids anställning i Gävle återvände hon 1950 till en fast anställning vid lasarettet i Östersund, där hon arbetade som avdelningssköterska på ögonavdelningen fram till sin pensionering 1977.

Hjördis harmoniska sinnelag, vilket bestod under hela livet, beskrevs 1947 på ett bra sätt av lasarettsläkaren Rolf Aust: "Syster Hjördis har ett lugnt och behaglig sätt, och hon har gjort sig mycket omtyckt av såväl patienter som personal".

Hjördis träffade sin blivande make på det anrika Aspnäs Wärdshus på Frösön där många jämtlänningar roat sig. Hon gifte sig med Nils Persson 1951 och sonen Ulf föddes 1953. Nils var född och uppvuxen i Yxskaftkälen i norra Jämtland.

Hjördis fritidsintressen var främst skid- och friluftsliv. När det var skidföre tillbringade makarna många ledigheter i Storlien.

Sommarsemestrar tillbringades oftast i södra Sverige och Danmark där Lökken på Jyllands västkust var ett uppskattat resmål.

Många helger och ledigheter tillbringades också i makens hemgård i Yxskaftkälen. Hjördis och maken Nils gjorde tillsammans med goda vänner ett stort antal resor till medelhavet med en början i mitten på 1960-talet, då charterresor inte var så vanligt förekommande som i dag.

Genom att ha tillbringat sina första levnadsår i Danmark, levt i Sverige och haft kontakter i Norge via makens släktingar, fick Hjördis en god inblick i skandinavisk kultur och levnadssätt.

Efter pensioneringen 1977 fortsatte Hjördis sin sjuksköterskegärning som rådgivare och allmänmänskligt stöd i hälsofrågor för familjen, släkt och många vänner.

Efter makens bortgång 1994 började Hjördis att delta i Marielundskyrkans aktiviteter och fick där många vänner som fanns kvar under lång tid.

Hjördis var också aktiv inom pensionärsgymnastiken, vilket bidrog till att hon hade en mycket god fysik. Även efter 90-årsdagen instruerade hon sina anhöriga hur charleston ska dansas.

Hennes rörlighet under de två sista levnadsåren blev dock begränsad på grund av att hon ramlade i sin lägenhet och fick en kotkompression.

Hennes omtanke om familjen kom alltid i första hand. Barnbarn och barnbarnsbarn var en stor glädje för Hjördis.

Hon förhörde sig fram till sin sista levnadsdag om hur barnbarnen hade det.

Ulf Persson