Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historiskt ras för svensk BNP

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) rasade med 4,9 procent under fjärde kvartalet 2008 jämfört med samma period året före. Jämfört med kvartalet före sjönk BNP med 2,4 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Annons

Ekonomerna hade i genomsnitt räknat med ett BNP-fall på 2,0 procent på årsbasis, enligt Reuters enkät.
Fallet på årsbasis är också det första sedan SCB började med kvartalsmätningar 1994. Ingen gång sedan dess har tillväxten legat på minusnivå på årsbasis. Under andra kvartalet 1996 sjönk BNP med 0,5 procent jämfört med kvartalet före.

Hushållens konsumtion minskade med 3,3 procent under fjärde kvartalet. Exporten minskade med 7,2 procent och importen med 5,4 procent.
Produktionen i näringslivet rasade samtidigt med 6,1 procent, enligt SCB.

– Den var ju betydligt svagare än vad marknaden hade prognosticerat. Det var väl negativ överraskning på i princip alla komponenter, säger Cecilia Skingsley, analyschef för räntor och valuta på Swedbank.
– Anmärkningsvärt är att det är väldigt stor lageravveckling, företagen förbereder sig på sämre tider. Det enda som håller upp är offentliga konsumtionen, och det är knappt.
– Det här är nog vad Riksbanken hade på känn när de gjorde den kraftiga sänkningen med 100 punkter för två veckor sedan. Och vår prognos är att de kommer att fortsätta med räntesänkningar med minst 50 punkter vid aprilmötet.
Även Sverige går nu med andra ord mot nollränta.
– Vi kanske inte i praktiken får noll reporänta, men de kommer att dra ner så mycket det bara går, säger Skingsley.
Marknadsräntorna föll och kronan försvagades ytterligare sedan statistiken publicerats.

– Den här siffran visar att Sverige nu är i recession, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.
– Den svenska ekonomin har krympt mycket och är nu mycket svag.
Han hävdar att Riksbanken måste skriva ner sina tillväxtprognoser för i år och nästa år.
– Tillväxtsiffrorna ger Riksbanken ytterligare argument att sänka räntan och det kan handla om att det är nödvändigt att sänka räntan till noll, säger Robert Bergqvist.
– Trycket ökar nu också på regeringen att spendera mer pengar.

– De här siffrorna kom in svagare än väntat, säger statliga Konjunkturinstitutets (KI) tillförordnade prognoschef Kristian Nilsson.
– Vi uppdaterade våra prognoser för år i januari till bland annat en minskning av BNP med 1,5 procent. Den siffran kommer vi nu att få skriva ner ytterligare.
KI räknar i sin senaste prognos med ytterligare reformer från regeringens sida på sju miljarder kronor i år, utöver de 40 miljarder kronor som redan har satsats.
– Vi står fast vid den bedömningen, säger Kristian Nilsson.
– Jag tror nu att Riksbanken kommer sänka räntan ner mot noll.

Det är uppenbart att krisen för den svenska fordonsindustrin har bidragit kraftigt negativt till BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet.
Hushållens konsumtion minskade med 3,3 procent, och det var utgifterna för inköp av fordon som minskade kraftigast.
Även när det gäller exporten och importen var det främst handeln med motorfordon som sjönk kraftigt. Samma bransch uppvisade också den största nedgången i varuproduktionen.

– Det här är en väldigt dramatisk siffra. Jag tror vi är på väg in i en andra allvarlig fas som leder till oro för de verkligt svaga ekonomierna i Östeuropa, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till TT.
– Vi brukar berömma oss av att ha en exportdriven ekonomi. Nu ser vi baksidan, en global nedgång som påverkar den svenska exporten.

– Det är första gången som BNP faller på årsbasis sedan mätningarna började. Det är en mycket allvarlig situation. Jag tror att svenska folket uppskattar att det finns en regering som tar ansvar för att statsfinanserna ska räcka under hela den här krisen, sade finansmarknadsminister Mats Odell (KD) i en riksdagsdebatt på fredagsförmiddagen om ekonomin i kommuner och landsting.
– Vi kommer inte att överge gamla, sjuka, våra barn och ungdomar. Vi kommer att värna välfärdens kärna. Men vi kommer att göra en samlad bedömning och presentera den 15:e april.

– Man ska dock komma ihåg att (finansminister) Anders Borg redan innan de här nya siffrorna kom talade om en nedgång på mellan tre och sex procent för fjärde kvartalet, säger Fredrik Reinfeldt, som deltar i Globaliseringsforum på Island.
– Det finns inte en enda regeringschef någonstans som inte kontinuerligt får ändra på sina prognoser, påpekar Reinfeldt.
– Prognoser är en här-och-nu-bedömning. Men så fort fakta ändras, så ändras också prognoserna.
Det är viktigt att samordna åtgärderna med andra länder, enligt Reinfeldt, eftersom nedgången är global.
– Vi kan inte i Sverige skapa fungerande exportmarknader i USA, Kina och Europa. Vi är beroende av att koordinera åtgärder som får världens finanssystem att fungera. Den ambitionen har vi kvar, att vara pådrivande inom EU och det vi kan göra före G 20-mötet.
Reinfeldt efterlyser konkreta förslag från oppositionen.
– Mitt intryck är att de verkar vilja göra slut på så mycket skattepengar som möjligt och det vill jag absolut inte ordinera. Om det är något jag känner en växande insikt om i mina samtal i Europa och här på Island så är det att vara rädd om sina offentliga finanser.

TT: Hur länge kommer nedgången att pågå?
– Jag vill inte spekulera i det. Jag känner att vi är på väg in i en andra allvarlig kris som leder till oro för de svaga ekonomierna i Östeuropa, säger Reinfeldt.
– Dessutom finns det ju oro över att de finansiella systemen i USA fortfarande inte fungerar och att alldeles för många länder i Europa faktiskt inte genomfört förslag som vi har enats kring. Om inte det görs, att skapa fungerande system, så kommer inte förtroendet att stiga.

Riksbanken gör vad den kan för att hejda krisen, anser LO-ekonomen Lars Ernsäter som nu förutser ytterligare räntesänkningar.
– Bollen ligger ju verkligen hos regeringen nu, säger han.
– De är fortfarande väldigt mycket inne på att alla reformer och åtgärder ska vara strukturellt riktiga. Detta är ju mer eller mindre vansinne just nu, när det är så tydligt att det är ett konjunkturellt tvärstopp.
LO vill nu i första hand se snabba åtgärder för att svensk industri ska kunna övervintra. Det handlar dels om lånegarantier, dels om arbetsmarknadspolitik för att hindra personalneddragningar i företagen.
– Se till att arbetsstyrkan blir intakt och att folk får vara kvar. Att man utbildas på plats helt enkelt. Kostnaderna för det måste staten hjälpa till med, säger Ernsäter.
I andra hand gäller det för regeringen att i möjligaste mån förhindra att krisen sprider sig till andra sektorer, enligt LO som bland annat vill se ökade statsbidrag till kommunerna.

Den negativa BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet var sämre än väntat enligt Svenskt Näringsliv (SN).
– Värsta kvartalet hittills och vi kommer att få se fler kvartal med negativ tillväxt. Men inte i den här storleken, säger SN:s chefekonom Stefan Fölster.
– Vi tror på en vändning i slutet av året och kanske positiva siffror nästa år.
Han tror att Riksbanken kommer att sänka räntan ner mot noll och föreslår regeringen att genomföra stora infrastruktursatsningar.
– I det här läget tror jag också att det vore bra om Riksgälden går in och köper företagscertifikat för att öka tillflödet av kapital i banksystemet.

– Det är dramatiskt, och det visar att det vi sade före jul, att vi har en mycket kraftig ekonomisk tillbakagång, var alldeles riktigt. Regeringen måste sluta kommentera, de måste börjar regera. Här krävs krafttag, säger Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros om tillväxtsiffrorna.
– Vi kommer få mycket kraftigt försämrade offentliga finanser, samtidigt som det just nu genomförs stora ofinansierade skattesänkningar riktade till höginkomsttagare. Vi kommer få ett mycket kraftigt fall i sysselsättningen, är min bedömning, så nu krävs en politik för att dämpa det fallet, säger han.
Samtidigt gör Östros klart att hans parti inte tänker riva upp skattesänkningarna om S hamnar i regeringsställning.
– Vid varje tillfälle har det funnits ett val att satsa på välfärd och jobb, i stället för skattesänkningar. Sedan går det naturligtvis inte att återställa allt i ett svep för det är svåra tider och människor måste kunna planera sin ekonomi, säger Östros.
Riksbanken spår att förra kvartalet var det värsta, och att detta kvartal blir bättre ur tillväxtsynvinkel.
– Jag hoppas verkligen att det blir bättre. Men det kommer att kräva aktiva insatser. Nu måste regeringen förstå att den måste agera, säger Östros.

– Det är omöjligt att säga vart den här globala finanskrisen tar vägen. Det är en mycket allvarlig utveckling och vi har inte sett slutet än, anser finansmarknadsminister Mats Odell.
Han säger att regeringen räknat med en recession.
– Men detta är en mycket hög siffra.
Samtidigt kom Ekonomistyrningsverkets nya prognos som visade ett oväntat stort underskott.
– Om det är någon gång det ska vara underskott i statens finanser så är det i den här typen av mycket djupa lågkonjunkturer. Vi har ju haft stora överskott och sålt näringsverksamhet och fått 121 miljarder genom att vi sålt statliga företag. De kommer nu väldigt väl till pass, säger han.
– Det är i en sådan här kris som det finns möjlighet att satsa för den förbättring som kommer. Det gäller att inte fastna i sinnet i denna ekonomiska vinter. Till exempel är det nu väldigt gynnsamt att satsa på att bygga hyresrätter.
– Men vi måste hushålla med varenda krona. Därför krävs nu en samlad bedömning.

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiska talesman, efterlyser satsningar för att motverka krisen.
– Det kostar minst lika mycket, ja mer att inte göra något alls. Människor behövs i skolor, vård och omsorg. Att låta dem gå på a-kassa är ett slöseri med resurserna, säger hon.
– Vi har ju haft ett överskott under lång tid och det ska vi använda nu, i stället för att sänka skatter. Det är dags.
Hon efterlyser höjda skatter för dem som tjänar bra och en satsning på kvalitet i välfärden.
– Att inte göra det vore förfärligt för Sverige, säger hon.

– Räntevapnet är ju i stort sett uttömt. Det vi måste fortsätta att jobba idogt med, det är att få fart på bankerna. Vi måste få det finansiella systemet att verkligen fungera, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för Företagarna.
Hon hoppas att regeringen inte slösat all sin kraft på att diskutera med Saab och andra storföretag, utan också har ”kraft att ha fortsatt dialog och förhandling med bankerna”.
Företagarna kräver också att regeringen ser till så att de stimulanspaket som nu lanseras runt om i Europa inte innehåller protektionism och handelshinder.
Och så måste småföretagens kostnader för att anställa sänkas, enligt Anna-Stina Nordmark Nilsson. Den sänkning som gäller från den 1 januari har smetats ut på samtliga företag, vilket hon kritiserar:
– Det ger till exempel en storbank en minskad kostnad på 50 miljoner. Det ger en liten företagare, om vi räknar på snittlöner, 250 kronor per månad och anställd.

Enligt SCB är stora delar av tillväxtminskningen under fjolårets sista kvartal orsakad av krisen inom fordonsindustrin. Får det regeringen och näringsminister Maud Olofsson att ändra strategi?
– Det visar bara hur viktigt det är att vi är noga med det vi gör. Det är en global kris för fordonsindustrin. Då måste vi också vara säkra på att det vi gör med skattebetalarnas pengar är träffsäkra åtgärder. Det kommer att vara en stenhård konkurrens framöver. Då måste man veta att de investeringar som görs har tydliga ägare som är beredda att ta den konkurrensen. Det kan ingen stat göra, säger Maud Olofsson, och hänvisar till de stödåtgärder som är kända sedan tidigare.
TT: Ser du några anledningar till optimism?
– I energisektorn investeras fortfarande kraftfullt. Vi har ju ett underskott på vindkraft, exempelvis, och det är ju ett område där vi ska använda lågkonjunkturen för att investera inför framtiden. Där tillför vi ju också resurser. Sedan finns det ju regioner. Jag hörde från Norrbotten i går, där biltestverksamheten säger sig inte märka någonting av lågkonjunkturen. Och det är ju ändå biltestverksamhet.
– Bankerna i Norrbotten har fortfarande efterfrågan på kapital och ser investeringar. De har en helt annan bild av utvecklingen. Norra Sverige verkar gå mycket bättre än delar av Västsverige, exempelvis, säger Olofsson.

– Det är uppenbart att Sverige befinner sig i en mycket kraftig ekonomisk inbromsning. Vi befinner oss i en lång, kall och mörk vinter. Det är alldeles uppenbart att den tolkningen är riktig.
– Det är inte så förvånande när man ser till världsekonomin. Jag har de senaste dagarna fått rapporter om en industrinedgång i Japan på minus 46 procent och i USA på minus 60 procent.

– Det är klart att ett land som är mycket beroende av fordonsindustrin, ligger tungt på råvaror och som är mycket baserat på investeringsvaror kommer att drabbas av en sådan nedgång.
– Ovanpå detta ska vi lägga en global finansiell kris, säger Borg.
– Jag kan från mitt perspektiv egentligen bara dra en slutsats av detta: Nu är det tid för en mycket ansvarsfull ekonomisk politik. Nu ska vi se till att vi har god ordning på de offentliga finanserna och håller fast vid de ramverk vi har, för att skapa trygghet för människor och för att staten ska klara sina åtaganden.

Anders Borg upprepar dock att han ”överväger ytterligare medel till kommunsektorn” i den kommande vårpropositionen.
Men innan dess blir det inga extra satsningar för att möta den djupa lågkonjunkturen.
– Nu ska vi inte drabbas av någon aktivitetspanik här, säger Borg.
– Försiktighet och ansvar är ledorden som vi ska möta den här nedgången med.

Anders Borg har inte sett några tecken på att konjunkturen är på väg att förbättras.
– Jag har inte sett några tecken på att början av året ser bättre ut. Det är för tidigt att börja leta efter vändpunkter.

Socialdemokraternas partistyrelse diskuterade de nya dystra siffrorna på fredagen.
– Regeringen har konsekvent underskattat kraften i den ekonomiska krisen och konsekvent undvikit att använda de möjligheter en regering har, sade S-ledaren Mona Sahlin vid en pressträff.
Regeringen ägnar sig alltför mycket åt kommentarer och filosofiska funderingar i stället för att handfast agera, anser hon.
Socialdemokraterna riktar tre krav till regeringen: utbildningssatsningar tillsammans med företag med många varsel, ett tydligt besked om statsbidrag till kommuner och landsting och slopade skattesänkningarna.
– Ompröva klokskapen i att nu fullfölja skattesänkningarna åt de med de högsta inkomsterna, som man ju faktiskt lånar pengar till, sade Sahlin.

– Det blir alltmer uppenbart att det är en hårt pressad statsminister som har försökt sig på ett politiskt spel, där möjligheten till en blocköverskridande lösning blev offret. Han spelade och det förlorar alla på, säger Mona Sahlin.
Enligt Sahlin fanns det stora möjligheter att nå en samsyn på många områden.
– Sedan var det kärnkraften där regeringens egna förhandlare gör bedömningen att man möjligen behöver fatta beslut 2015. Det är inte denna, inte ens nästa mandatperiod. Det finns ett överskott på el som är stort. Det finns ingen anledning att i dag säga att det behövs ett beslut, säger hon.
Sahlin konstaterar också att det är dags för Reinfeldt att inse att det finns en röd-grön enighet.
– Vi håller ihop och agerar gemensamt. De försökte bjuda in oss en och en. Det är förnedrande, tycker jag.

Mer läsning

Annons