Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hett handelsavtal med USA

Annons

En av de hetaste debatterna inför EU-valet 25 maj handlar om handelspolitik, särskilt de pågående förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA.

Socialdemokratin är principiellt för frihandel och därmed i grunden positiv till ett sådant avtal. Vi har också sagt ja till handelsavtal med Korea och Canada. Vi tror att det kan få positiva effekter för oss, med tanke på att amerikansk ekonomi är stor och utvecklas bättre än Europas. Ett bra avtal kan skapa jobb och tillväxt och öppna växande marknader för europeiska produkter och företag.

Jag tror också att det vore bra om USA intresserar sig mer för Europa, och inte bara vänder sig mot Asien och Latinamerika, vilket starka krafter i USA förordar, dvs de som ser EU som ett ekonomiskt "lost case".

På några punkter förs dock nu en intensiv och kritisk debatt i EU:

- Innebär ett handelsavtal med USA att vi måste urholka starka europeiska miljö- och konsumentskyddsregler för att släppa in amerikanska produkter som inte klarar kraven?

- Kommer vi att tvingas acceptera en regel som gör det möjligt för företag att kräva kompensation av stater som tar beslut som negativt kan påverka en investerares lönsamhet?

För europeisk socialdemokrati är det självklart att EU aldrig kan acceptera avtal som äventyrar skyddet för fackliga rättigheter, sociala och miljömässiga normer. Där har vi stöd av en bred opinion. Avtalet får heller inte sänka vårt konsumentskydd vad gäller hälsofarliga ämnen, genmanipulerade organismer och annat. 

Glädjande nog fick vi på dessa punkter starkt stöd av president Obama, när han nyligen besökte Bryssel:

- Jag har slagits för miljö- och konsumentkrav i hela mitt politiska liv, sa han och deklarerade att han inte tänkte överge den hållningen i handelsförhandlingarna.

Socialdemokratin kommer heller inte att acceptera tvistlösningsmekanismer mellan företag och stater som kan underminera demokratiskt fattade beslut.

Eftersom EU-parlamentet numera har vetorätt mot europeiska handelsavtal, och har visat att vi är beredda att stoppa dåliga avtal, såsom vi stoppade ACTA-avtalet om piratkopiering i fjol, bör den här frågan diskuteras rejält inför EU-valet i maj.

Att säga nej utan att försöka förhandla fram ett bra avtal vore dock, enligt min mening, lika fel som att acceptera ett avtal som urholkar viktiga politiska principer.