Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Herta Müller het Nobelfavorit

/
  • Många tror att det blir Herta Müllers tur i år. Foto: Lars Pehrson/Scanpix
  • Philip Roth fick Kafkapriset redan 2001. Är det dags för Nobelpriset i år?Foto: Richard Drew/AP/ScanpixNigerianske Chinua Achebe är enligt Nadine Gordimer den moderna afrikanska litteraturens fader. Hans namn har funnits med i Nobelspekulationerna länge. Foto: Craig Ruttle/AP/Scanpix

På torsdag presen-teras årets Nobelpristagare i litteratur. Blir det en sakprosaförfattare?

Annons

Peter Englunds tillträde som ny ständig sekreterare har satt i gång spekulationerna om en kursändring.
Men allra hetast är en tyskrumänska
– Herta Müller.

Det är många som står på tur att få Nobelpriset i år. Kvinnliga författare (blott 8 av 105 Nobelpristagare har varit kvinnor), poeter (ingen sedan Wislawa Szymborska 1996) och ickeeuropéer inte minst.

– Det kan inte bli en europeisk romanförfattare i år, säger Marta Norheim på norska radion NRK:s kulturredaktion.

Det var NRK som förde fram teorin om att Akademien med Peter Englund som ny ständig sekreterare kanske också skulle komma att välja en annan typ av Nobelpristagare? Kanske till och med en sakprosaförfattare?

Per Wästberg, innehavare av stol 12 och ordförande i Nobelkommittén, dementerar bestämt.

På sikt kan förstås Peter Englund, med sin bakgrund som skönlitterär och språkbegåvad historiker, påverka valet av pristagare, men hans röst som ständig sekreterare väger inte tyngre än någon annans.

– Det gör absolut ingen skillnad. Det kan jag intyga, säger Per Wästberg.

– Processen är ju sådan att vi fem i Nobelkommittén skriver utlåtanden, oberoende av varandra, om de fem författare som står på korta listan, det blir 25 små essäer. De läggs inför de övriga i Akademien att begrunda, och de har ju också själva läst dessa författare.

Sant är att Horace Engdahl, både genom Akademiens val av pristagare och genom sina egna uttalanden, framstått som den europeiska litteraturens banérförare.

I en lång intervju i Svensk Bokhandel för några år sedan hävdade han till exempel att den västerländska kulturen i kraft av sin långa tradition är starkare än de övriga. I fjol väckte han internationell uppståndelse genom att i en intervju med nyhetsbyrån AP säga att Europa – inte USA – är världens litterära centrum.

– Det vore roligt om det blev en amerikan nu, säger Marta Norheim.

Ändå är det just en europeisk romanförfattare, rumänsktyska Herta Müller, som framstår som en av hetaste kandidaterna.

– Jag tror det blir hon, säger Gunnar Bolin på Sveriges Radios kulturredaktion.

Det tror också Steve Sem-Sandberg, författare och kritiker i Dagens Nyheter:

– I Tyskland gav Herta Müller för några veckor sedan ut en av sina allra bästa romaner, ”Atemschaukel”, som berättar om det lidande många i den rumänsktyska minoriteten fick utstå i sovjetiska arbetsläger efter kriget. Hennes författarskap är ett av Europas allra mest angelägna just nu.

Mer läsning

Annons