Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemlängtan i värme

Det här året har blivit ett väldigt speciellt år. I våras befann jag mig fyra och en halv månad i New York. Och sen i början på augusti så är jag i Dominikanska Republiken på jobb.

Annons

Och ska stanna här september ut. 2009 kommer jag alltså ha befunnit mig mer utomlands än hemma i Sverige.

Spännande? Jajemen! Lyxigt? Javisst! Hemlängtan? Det kan ni hoppa upp och sätta er på!

För även om det är fantastiskt att få ha så spännande jobbtillvaro att man får möjligheten att jobba i andra länder och möta andra kulturer så är jag nog väldigt svensk och trivs med det. Jag gillar Sverige.

I New York möttes man hela tiden av attityden ”Visst – vi fixar det. Och vi gör det bra”. Men när man sen ser resultatet är det inte så himla bra. Dominikaner säger också ”Visst – vi fixar det”. Men sen gör de inget och man får vänta på resultatet i veckor.

I Sverige får man svaret ”Njae – vi kanske kan fixa det”. Och sen fixas det på en gång och det resultatet blir riktigt bra.

Visst, jag generaliserar grovt men det måste man göra ibland för att kunna peka på skillnader.

I New York satt jag och tog en öl med en kollega. Han satt och klagade på Sverige och beskrev Sverige som ett skitland. Litet. Inskränkt. Tråkigt. Allt var bättre i New York. Jag satt och försvarade Sverige och började tänka på min mamma. För jag brås nog lite på henne i såna här frågor.

Men för min mor står inte kampen mellan Sverige och något annat land i världen. Nej för henne är det Jämtland mot resten av världen.

För henne finns det inga gråskalor. Allt är bättre i Jämtland. Skulle hon äta en potatis från Småland och en från Jämtland så är det solklart att den från Jämtland smakar bäst. Hon kan åka bil från Sundsvall till Östersund och på allvar hävda att vägarna är bättre i Jämtland. Jämtland spöar allt och alla. Luften är renare, jordgubbarna smakar bättre och småfåglarna sjunger med finare kvitter.

Och när hon är i Jämtland så är Frösön bättre än resten av Jämtland. Mamma tycker att det är skillnad på vattensmaken på de olika sidorna av Frösöbron.

Jag tror inte att hon var sån när hon bodde i Östersund utan jag tror att detta kom när vi flyttade därifrån. Saknaden bygger upp bilder och känslor.

Allt är inte bättre i Sverige. Det är nog min hemlängtan som gör att jag tycker det i detta nu. Men det mesta är bra. Och bra kan vara gott nog.

Och precis när jag skrivit detta tittar jag upp över datorskärmen. Solen värmer mig med 32-gradig värme, palmer svajar i vinden och vattnet är kristallklart. Så jag ska inte sitta här och låta bitter. För borta är bra. Och hemma är också bra. Men kanske lite bättre. Men allt är bäst i Jämtland. I alla fall om man frågar mamma Ann.


Mer läsning

Annons