Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hellre Assar än Lady Gaga

Annons

”Jag minns en gammal bil från 61. Den var rostig men den startade rätt så lätt. När jag smorde in kolven med vaselin gick den bättre än en Singer snabbsömsymaskin.”

Raderna är hämtade ur klassikern ”Jag minns en gammal bil” från Torssons album ”Att kunna men inte vilja”. Torsson är det band som bäst av alla har beskrivit ett Sverige så långt från Stureplan som det någonsin är möjligt att komma. På bandets hemmaplan fanns det inga stekare, inga finansfjantar. Istället ger Bo Åkerström och hans spelemän ögonblicksbilder som varenda landsortsunge kan känna igen sig i. Från ett Sverige som inte är så flashigt, där man inte blir art director utan jobbar på kommunens äldreboende. ”Klas och Bo dom sitter i en liten vit glasskiosk som ägs av Jönköpings kommun”. Rader ur den kanske mest spelade Torsson-klassikern Elmia Jordbruksutställning som handlar om två pojkar som sommarjobbar, men troligen inte tjänar de pengar de trodde.

Jag har inte lyssnat på orkestern sedan sönerna var små, men dessa tre pojkar är uppfödda på sådana hitlåtar som ”Son av ayatollah”, ”Assar höll ett tal” och ”Blodomloppet”. Ingen lätt uppväxt. Men säkert lika utvecklande som att gödas med ”Smurfhits” och ”Hitz for kids 14”. De har i alla fall aldrig klagat på att de fått höra att gatuköket i Klippans centrum hade pannbiff, korv och pommes frites på menyn. Jag hittade igen plattorna härom dagen och fortsatte fascineras. Det finns inget och då menar jag inget annat band i Sverige som har låtar som avhandlar tektoniska sprickbildningar och blodplättar.

Torsson är inget band som Christer Björkman skulle släppa över tröskeln och gick det att dela ut minuspoäng i schlagerfestivalen skulle nog pågarna i Torsson dra in en minustolva från vartenda land. Men det är så ofattbart charmigt och skvallrar om att det har funnits en tid då inte listplaceringar och ”Idol”-uttagningar var det enda. Det är lätt att bli nostalgisk, men tusen gånger hellre än att höra vilken Lady Gaga-låt som helst lyssnar jag på ”Assar höll ett tal” med versen: ”Ja, Assar höll ett tal, som handlade om kål. Han talade för oss om kålhuvudets blad. Att bladen utgör ett skydd, sa han, som ser till att kärnan tål, påfrestningarna utifrån i högre grad”.

Man borde ju egentligen inte bry sig, men det är väl åldern som gör sig påmind. Att titta på schlager-EM utan att Sverige är med är ungefär lika spännande som jag kan tänka mig att fotbolls-VM kommer att bli. Även när det gäller fotboll har såklart Torsson en låt som väl ganska bra sammanfattar vad många anser, ”Det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid”.